Vid mitt skrivbord....

Den här radion är ju för söt också,kan verkligen se den stående på en hylla i köket en solig vårdag spelandes lite käck musik samtidigt som man bakar en sockerkaka eller dricker en kopp te.

På Cath Kidstons hemsida finns det ännu mer söta saker förutom den som väcker "vill ha-känslor", kanske är tur att man inte är gjord av pengar, annars skulle väl vårt nya hus bli översvämmat av pastelliga, blommiga och rosdoftande grejer. På något sätt tror jag maken skulle kunna ha lite att invända om något sådant skulle hända. Återhållsamhet är nog faktiskt en dygd ändå.

För att få en riktig injektion av brittisk 20-tal fylld av tweed, drinkar och gentlemän som spelar golf rekomenderar jag det i form av PG Woodehouse, vare sig man väljer att läsa en bok av densamme eller se på den ypperliga brittiska tv-serien om "Jeeves och Wooster" med Hugh Laurie och Stephen Fry så blir man inte besviken. Jag har haft en lång vurm för Woodehouse torra humor som aldrig blir tråkig.

Att läsa Wodehouse tycker jag gör sig bäst på engelska, det försvinner lite av charmen när man läser honom på svenska tycker jag nog. Det är även väldigt härligt att lyssna på som talband, i gymnasiet brukade jag gå till biblioteket och låna talböcker på engelska som handlade om den lite enfaldige gentlemannen Berite Wooster och dennes betjänt Jeeves, som alltid hjälper honom ur trångmål, som oftast har med en giftaslysten kvinna att göra...Tyvärr var de talböckerna på kasettband och jag har inte hittat något bra uppläsning som finns på cd än, vet inte vad som hände med min kassetbandspelare, försvann väl när digitalåldern tog över alltför mycket....

Tv-serien "Jeeves and Wooster" är perfekt att fika till. När den gick på kanal nio på lördagskvällarna får något år sedan brukade vi ladda i tv-soffan med te och scones. Det är en sån där serie man aldrig tröttnar på. De har så fina kläder, tweed allt som oftast och rör sig i så fina mijöer, antingen det är London, något gods på den engelska landsbyggden eller på New yorks gator eller nattklubbar. Man vill bara slänga på sig pärlorna och packa väskan och ta flyget till England och helst även åka bakåt i tiden. Det uppstår alltid trubbel där stackars Bertie blir indragen vare sig han vill eller inte och det ligger nästan alltid på den listige Jeeves att lösa problemet. Sen är samspelet mellan Fry och Laurie så härligt att man blir alldeles glad i själen och som vanligt slås av vilken bra skådespelartradition det finns i Storbrittanien.

Så var julafton över....Vi hade en väldigt skön och lugn jul tillsammans med mor och en massa massa julmat...och efter julmaten var det klappar och portvin i vardagsrummet framför brasan, mycket behagligt. Jag fick många fina klappar av både make och mor. Till exempel fick jag som önskat från Crabtree & Evelyn en bodylotion och ett talk i rosdoft. Är ju som bekant väldigt förtjust i rosor.

Igår natt så tog vi oss en liten kvällsvickning. Det var sent och vi hade julstojjat hela dagen. Så upptäcktes det att det på tv4guld visades Elvis Nbc Live comeback special. En av mina absoluta favoriter från Elvis karriär. Jag är ju ett stort Elvisfan (Det är ju Elvis och Johnny Cash som regerar enligt mitt tycke, men på senare tid har ju Danzig komma att tävla om uppmärksamheten...Hmmm, märker man en viss likhet här? Mörka powerkarlar är det som drar.) och att sitta uppe mitt i natten och titta på Elvis i toppform och äta Jansson, prinskorv och julskinka och ta sig en nubbe till det, det kallar jag livskvalité.

En av de bästa sakerna med att ha köpt ett hus (Det är förövrigt helt spikat nu, handpenning betald och allt det där, jag säger bara GÖTT MOS!) är all planering för vad man ska göra med det. Hur man ska inreda och allt det där. På gården som vi köpt fanns inte bara ett bostadshus och en uthuslänga utan även ett gamalt skolhus, där barnen runtomkring kunde gå i skola. Det byggdes under början av 1900-talet tror jag och var skola fram till 1940-talet eller så, om jag inte missminner mig. Huset är rött med vita knutar och inuti finns det två rum, ett stort som var klassrum och ett lite mindre. Jag vet inte vad man gjorde i det lilla rummet...Det är riktigt högt i tak och det finns riktigt stora spröjsade fönster på var gavel, så ljuset i rummen är jättefint. Vi har klurat på vad vi skulle göra med det här utrymmet och så kom vi på det. Eftersom vi kommer bo mitt ute i skogen och inte ha samma närhet till puben som vi hade när vi bodde gamla goda Göteborg så verkade det ju rimligt att puben fick komma till oss. Det gamla talesättet om Muhamed och berget ringer en liten klocka någonstans.....

Vi bygger en pub i vårt skolhus (och hoppas på att ingen av de gamla stötarna som en gång gick i skolan i huset blir förnärmade...) Detta kommer bli ett projekt att se fram emot. Först gäller det ju att bygga en bardisk mörk "träig" stil. Det vill säga först snickra ihop en stomme sen sätta på en panel i trä (eller ska man ha lite mer bambu-stil? hmm...) och fixa en schysst bänkskiva som man betsar och målar flera lager med båtlack så ytan blir blank och slitstark. Sen några barstolar i "rätt" stil, sätta upp några schyssta afficher, ställa några soffor framför kaminen. (yes, det är vedeldning som gäller för värme även i skolhuset, mysigt värre!) Maken har lekt med tanken på en jukebox, tyvärr är ju sådana maskiner hyfast dyra så det blir en grej att åstadkomma så fort vi fått ärva eller vunnit på lotto eller liknande. Sen kanske man skulle skaffa ett air hockey bord eller något annat liknande för rekreation. Det vet jag inte vad det kostar, men det lär ju vara billigare än ett biljardbord om än kanske inte lika "classy".

Jag tror vår pub eller ska man kalla det för myslounge kommer bli ett trevligt tillhåll, kan riktigt se mig själv pösa en av sofforna och slänga in ett vedträ i kaminen och hojta till snubben bakom baren (maken alltså, antar att vi får turas om att vara bartender för att det skall vara rättvist) att komma med en kall ale och lite jordnötter. Sweet!!.....

Jag har ett par skor.. Egentligen har jag flera par skor, men så har jag ett par som är speciella. Lite finare än de andra. De är handgjorda av en över 80 år gammal skomakare från Rättvik. Det är en speciell känsla i att ha skor som är gjorda efter ens egen fot, det känns speciellt på något vis. Jag har bestämt mig för att börja använda dem. För jag har varit så rädd om dem att jag faktiskt knappt har haft på mig skorna, bara några gånger inomhus och någon enstaka gång utomhus i torrt fint väder. Nej, jag har faktiskt haft dem stående som prydnad och gått och kikat på dem med jämna mellanrum och klämt lite drömmande på dem. Men skor är ju faktiskt gjorda för att användas. Så nu bär det iväg till skomakaren för att lägga på en skyddsula, sen är det bara att vänta till våren och då skall de få komma ut och se världen. Detta är typiska skor som man blir glad av att se på fötterna och sånt är ju faktiskt livskvalité. Varför skulle man inte unna sig sånt man blir glad av? Jag har ett par till skor som jag blir ruskigt glad av, de ska jag skriva om snart. Men jag spar på den karamellen lite grann. De är inte lika lyxiga kanske som dessa (kan erkänna att de handgjorda var ruskigt dyra och kanske är det därför jag inte vågat använda skorna ute) men ändå blir man glad av dem, för även de är ett par riktigt rejäla par skor.

Idag var det dimmigt och lite mystiskt ute. Man fick en lite "Sleepy hollow"-känsla faktiskt. Men inga huvudlösa ryttare i farten som tur var. Vi tog en biltur i vår röda 140 från -72. Har inte skrivit om den förut, eftersom det inte varit väder för att ta bilder tänkte jag vänta med att göra ett inlägg om den. Men eftersom vi förmodligen inte kommer få någon sol på åtskilliga månader så orkade jag inte vänta. Vi köpte den hyfsat nyligen, efter att ha kört tråkvovlo i (dvs en vit 740 från -91) några år ville vi gå tillbaka till mysig 140. Standarden kanske är lite mer obekväm men myskänslan väger garanterat upp för det. Sen att man inte kan köra snabbare än 85 km, vad gör det? Det stressas alldeles för mycket här i världen tycker jag. Det är trevligare att puttra fram på vägarna i behaglig takt och titta på omgivningarna och känna doften av genuin bil. Innan vi bytte till vinterdäck hade vi jättecoola däck med breddade plåtfälgar. Men en sak som händer när man har breddade fälgar är ju att däcken i sig blir bredare än vanligt, vilket i sin tur ger mer friktion på vägen. Dvs, det blir trögare... På en annan bil kanske det inte gör så mycket, typ sportbil. Men på en gammal Volvo med "muskelservo" kan man verkligen säga att det märks. Lägg till att det inte är orginalratt utan en mindre "sportratt" som tar bort lite av hävstyrkan så har man en bil som är näst intill omöjlig att styra när man exempelvis fickparkerar. Trots att det var snyggt har vi bestämt att inte sätta tillbaka däcken med de breddade fälgarna, det är helt enkelt inte kul att riskera att få bråck någonstans varje gång man är och handlar och måste parkera i en liten lucka.

Hade på mig min svarta kappa med persianpäls vid krage och muddar som jag skrev om tidigare. Tänkte också passa på att visa upp de finfina långa handskarna jag köpte i Göteborg, men de syns ju inte så mycket på bilderna upptäckte jag.  Nåja, kan intyga att de är fina till kappan istället. Man känner sig väldigt välklädd.

Just det ja, har ju knappt kommenterat resan till Stockholm. Den blev väldigt lyckad, en trevlig minisemester i huvudstaden och vi gick inte på ett enda museum (som annars är brukligt). Den största höjdpunkten var när vi besökte Sivletto, som visade sig vara ett ställe där man verkligen kan få allt man behöver. Både maken och jag kände att nu behöver vi inte gå någonmerstans. Jag fick mig hårblomman jag tänkt köpa och strumporna, inte dom jag först kikat ut utan ett par nätstrumpor istället. Maken hittade en fin Cheap monday-skjorta till hyfsat pris som han köpte med löfte från mig att jag ska sy liknande åt honom att komplettera med. (Han är numer såld på att ha skjorta, mycket skönare (och snyggare) än T-shirt)

Till min förtjusning hade de underkläderna från What katie did som jag spanat på. Det syns konstigt nog inte på deras hemsida men de hade dem i butiken ialllafall. Så nästa Stockholmsresa ska jag spara ihop till en bh bland annat. De är så fina och gör bysten alldeles retro-spetsig. Underkläderna man har på sig gör så mycket för känslan man har och ger en stor lyxkänsla tycker jag. Känner man sig hel och ren så utstrålar man något extra.

Efter Sivletto (Som förövrigt hade jättetrevliga killar och tjejer som arbetade där, väldigt bra service, de hade även frisör som vi tänkte testa nästa gång.) flanerade vi runt i Stockholm, de mysigare delarna, och gjorde mest ingenting. Tog en öl och en ceasarsallad i gamla stan på ett mysigt ställe och tittade på alla turister som flackade runt. Trots att jag tidigare, hett påeldad av min man, som visserligen kommer från Stockholm men aldrig egentligen stått ut att vara där, inte gillat stan måste jag säga att ibland är den inte så tokig. Bara man lyckas undvika hetsen som finns åt det norra hållet och håller sig åt södermalm så är det en väldigt trevlig stad på sommaren. Jag nästan längtar till nästa gång vi åker upp. Jissesamalia!

Jag är totalt beroende av te, lite av en tesnobb utan att överdriva. Det måste vara te av kvalité, pås-te kan man lika gärna glömma. Eller dricka varmt vatten istället (silverte) för att plåga sina stackars smaklökar med vidrigt, undermåligt låtsaste. Jag har länge köpt mitt te i en butik i stan som är väldigt trevlig, men nu när jag sitter i en stuga på landet så är man ju hänvisad till internethandel och egentligen är det lika bra. Vi beställde för några veckor sedan och det bevisades en gång för alla att det är skillnad på te och te. Inte för att det jag brukat köpa varit särskilt dåligt men det märks ju skillnad när man får dricka ett riktigt bra te. Jag beställer från Tea center of Sthlm, vi har gjort det ända sen jag var barn med jämna mellanrum, men nu var det rätt länge sedan.

Den stora favoriten är Söderblandning, det finns ingen like faktiskt. Men Sir Johns Blend med sin lite rökiga smak som passar ypperligt till ungsgratinerade mackor på kvällskvisten framför en bra deckare går inte av för hackor heller. Sen så blev det givetvis lite Earl Grey Special (går inte en frukost utan Earl Greyi koppen, special eller inte). Lite fint jasminte för kvällar då man kanske känner sig lite stressad, tycker en varm kopp jasminte funkar jätte för att lugna ner magen och själen lite. Listan blev faktiskt rätt lång, det är lätt att bli ivrig i pekfingret när man klickar runt på Tea centers hemsida. Men som jag tröstade mig med när paketet med godsakerna kom och därmed också fakturan, ett gott te är livskvalité och kan man inte unna sig det, vad är det då för liv man lever. Så sitter jag också här nu, nöjd med en god kopp te och ett digestivekex och myser. Om man är i Stockholm är det verkligen trevligt att gå och besöka butiken, det är en tebutik som heter duga, de brukar spela klassisk musik, tar inte visakort och är oftast välklädda på ett gammaldags sätt. Jag brukar försöka mig ta en tur dit när jag är i huvudstaden men på senare tid har det inte hunnits med, praktiskt därför att de har en utmärkt webbshop.

Det är inte bara själva tebladen som är viktiga enligt mig, när man ska brygga sig en god kopp te. Vattnet ska inte koka, bara nästan så det kommer små små bubblor. Ett kokat vatten tycker jag ger teet en fadd smak, vet inte om det är inbillning eller ej, men jag gillar det helt enkelt inte. Därför är det ju egentligen bäst att undvika vattenkokare och ta det på spisen istället, så man har kontroll. Att micra ett kallnat te är också uteslutet *brrr*, nej då är det bättre att dricka det kallt. Jag brukar låta det dra mellan 2-5 minuter, beroende på tesort. Ett Yunnan-te till exempel kan man låta dra jättelänge utan att det blir beskt, det är mycket kraftigt i smaken och en tid drack jag en stor kopp varje kväll och åt digestivekex till, jag kommer alltid förknippa Yunnan med Band of Brothers, för den serien tittade jag mycket på under den perioden. Självklart är koppen man dricker ur viktig också, ett grönt te tycker jag gör sig bäst i en lite finare kopp i tunt porslin, medan exempelvis Yunnan gör sig bäst i en kraftigare mugg.

Jag har tidigare i veckan suttit framför datorn och fantiserat om tapeter till vårt (måste bli vårt!) hus...Tänkte lägga ut kombinationerna jag gillade mest här men så funkar ju inte boråstapeters hemsida....IRRITERANDE! Men, men...man får väl vänta på sin tur...Det ska iallafall bli stugromatik för fulla muggar så jag tror vi kör rätt mycket på anno 1905 och kanske nån från kollektionen borosan, det fanns en med små rosa rosor som jag tyckte var väldigt bedårande. Sen får man väl se hur det ser ut i verkligheten, kanske inte funkar alls....

I lurarna har jag soundtracket från In the mood for love. Det är så underbart, jag hade glömt vilken vacker musik som ackompanjerade filmen, för det var längesedan jag såg den. Men när jag var på biblioteket och såg skivan insåg jag att den måste lånas. Det är så bra att låna musik på biblioteket, man kan hitta så många pärlor man annars inte skulle välja om man stått i en skivbutik och bläddrat.

Den är vemodig men samtidigt lite vårig. Så fladdrar tankarna in på de vackra bilderna från filmen som finns inpräntat någonstans i bakhuvudet. Jag måste rota i min filmsamlig och se den snart...Kanske inspireras till att sy en klänning i liknande modeller som Maggie Cheung har filmen igenom, det skulle vara något att trippa fram fram i. Ska hålla ögonen öppna efter ett tyg som passar, kanske kan hitta ett rosa med brodyr på, liknande den jag gifte mig i? Åh, jag blir alldeles romantisk i sinnet av musiken, det är så härligt vad musik kan påverka....

Fika kanske? Kan det bli mysigare än såhär? Grönt och rosa (mina favoritfärger faktiskt) passar mycket bra ihop. Fräscht och sött från Greengate.....Och prickigt är ju heller aldrig fel....På något sätt får bilden mig att tänka på rosa tulpaner...tokigt?