Vid mitt skrivbord....

Idag började dagen på ett väldigt trevligt sätt. Jag vaknade givetvis i ottan som vanligt så jag gick ut med hunden själv och lät maken ta sovmorgon. Det var rikigt fint ute i skogen vid sjusnåret, kallt och klart och solen var redan uppe. Efter promenaden gick jag in och bakade scones och bryggde en kanna gott Ceylon-te och såg på ett gammalt avsnitt av Morden i Midsomer med maken som fick vakna av doften av scones.

Det finns ju många recept på scones men det här är min favorit. Det är viktigt att man är lätt på handen och att man siktar torrvarorna innan man blandar i oljan och mjölken. Idag hade jag i lite grahamsmjöl i också för att göra dem lite grövre, men på bara vetemjöl är de väldigt goda också. Ibland när jag vill lyxa brukar jag ha i blåbär, då blir de härligt ljusblå i färgen och passar väldigt bra ihop med blåbärssylt, det blir som en blåbärs-extravaganza!!!

500 ml mjöl
15 ml bakpulver
25 ml socker
2 ml salt
75 ml matolja
125 ml mjölk
1 ägg

Sikta ned de torra ingredienserna i en skål, häll i mjölk, olja och ägg, rör försiktigt ihop det till en smet. Häll ut på mjölat bakbord, tryck försiktigt ut degen då den är ca 2 cm "hög". Stansa ut rundlar, med ett glas eller kakform. För ihop "skarvarna" som blir kvar och stansa ut mer rundlar tills degen är slut. Det är vikigt att inte bearbeta degen för mycket. Pensla sconsen med uppvispat ägg, grädda i 250° C i ca 10 min.

När jag för några veckor sedan fick hem min senaste Dermalogica-beställnig från Jersey Beauty Company fick jag en hel del prover på Dermalogicas Age Smart-serie. Det är ju en bra grej när man beställer därifrån att man alltid får massa prover, i och för sig så gagnar det ju dem själva hyfsat mycket med tanke på vad köpsugen man blir när man får prova något nytt och bra.

De prover jag fick den här gången var:

Skin Resurfacing Cleanser
En dubbelverkande rengörare som exfolierar samtidigt som den rengör och förbättrar hudens struktur. Jag tyckte den var bra, mjölkig och lätt i konsistensen, med en lite stark doft kanske. Det märktes att den exfolierade och huden kändes faktiskt slätare efteråt men den var lite för skarp för mig just nu. Nu använder ju jag Essential Cleansing Solution i vanliga fall och jag tycker nog lite bättre om den just för att den känns så mycket mildare. Men för en hy som inte är lika känslig som min tror jag den är utmärkt speciellt om man vill ha en liten uppfrächning i hyn. Kan nog fungera bättre för mig under sommaren, då hyn inte är lika känslig, men då får man vara noga med solskyddsfaktor efter användning på morgonen.

Multivitamin Thermafoliant
En kraftfull värmande peeling som polerar hudytan samtidigt som den konditionerar på djupet och motverkar förtidigt åldrande. Den här peelingen var inte så mycket för mig, eftersom den var rätt kraftig i peelingen fick jag verkligen ta det försiktigt för att den inte skulle ta för mycket. Men huden kändes väldigt fräsch och slät efteråt så för någon med mindre känslig hud som vill ha en fräsh peeling är den nog bättre. Jag föredrar min Daily Microfoliant som peelar men på ett mycket mildare och skonsammare sätt.

Multivitamin Powerfirm
Den här har jag använt förut och gillat. Det är en lite uppstramande ögongel som tar bort torrhetsrynkor och förbättrar elasticiteten i huden runt ögone och läppar. Nu vet jag inte om jag tycker den stramar upp så mycket, men jag kanske har för få rynkor för att det ska märkas än. Men jag tycker iallafall det är en skön ögonkräm som känns mycket återfuktande och trevlig att ta på på morgonen innan make-up.

Renewal Lip Complex
Det här var min favorit bland proverna. Ett läppbalsam som ger en intensivkur för torra läppar, den motverkar läpprynkor och förbättrar hudstrukturen. Och ger en konditionerande effekt som varar i flera timmar och den kan även användas som utslätande behandling innan läppstift. Jag tycker faktiskt jag märker lite skillnad på läpparna, hade hyfsat torra läppar innan. Men det här läppbalsamet hjälpte väldigt bra, kändes skön på och höll sig väldigt länge, behövde vara applicera två gånger per dag ungefär, morgon och kväll. Den luktar dessutom väldigt gott, lite bärigt som svartvinbär eller liknande.

Igår var jag så sugen på att baka någonting så jag gjorde lite kakor eftersom kökets beskaffenhet just nu, som jag tidigare nämnt, inte inbjuder till avancerade kökskonster. Vi ska börja riva och greja i nästa månad, för att så småningom slå ihop det lilla lilla köket med det lilla kontoret bredvid och på så sätt få ett stort och härligt lantkök. Praktiskt att vara gift med en så händig man att han kan göra allt själv och att dessutom ha en hjälpsam elektriker till granne om det skulle vara något. Men kakor är ju lätt att "slänga ihop" så jag gjorde lite Brysselkex och Syltbrysselkakor.

Eftersom jag inte ville överdriva gjorde jag en halv smet. Men jag lurade inte mig själv för jag fick blodad tand och kommer med största sannolikhet svänga ihop en halv smet till i eftermiddag.

För en full sats Brysselkex tar man:
 
4 1/2- 5 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk vaniljpulver, eller 2 tsk vaniljsocker
200 gram smör

Hacka samman ingredienserna, Forma degen till rullar, rulla i socker, låt ligga kallt. Skär i skivor och lägg på en smord plåt eller bakplåtspapper. Grädda i 175° C, mitt i ugnen i 10-15 min.

För Syltbrysselkakor gör man samma sak, men efter man skurit dem gör man en fördjupning i varje kaka och lägger i lite sylt. Själv tog jag körsbärsmarmelad och det blev rackarns gott,

Jag gillar den här kaksmeten mycket för att den inte har bikarbonat eller hjorthornsalt i sig. Tycker ibland att sådana kakor gör en lite "konstig" i munnen och jag föredrar det när kakor inte är "för" torra. Tänkte exprimentera lite i eftermiddag och prova att göra ena hälften av satsen med kanel i istället för vanilj, och göra andra hälften med apelsinmarmelad istället för sylt. Helst skulle jag velat haft lite rivet apelsinskal i degen men det får bli en annan gång, för apelsiner har jag inga hemma. Ska nog prova att göra med kardemumma så fort vi tagit oss till bebyggelsen för vår veckohandling, för kardemumma är en av mina favoritsmaker och den är givetvis slut såhär i kakbakartagen......

Idad är det ju fetisdagen och jag har ett extremt semlesug. Men det blir ingen semla för mig inte den här veckan iallafall, för min assistent är fortfarande i en flyttkartong och köket är minst sagt inte bakvänligt än så länge. Eftersom det är för långt att åka till Steinbrenner & Nyberg på järntorget i Göteborg och köpa en semla så avstår jag helt. Anser att köpesemlor som inte kommer därifrån inte är värda att köpas. Styvnackat, inte sant! Får väl se hur länge semlebehovet håller i sig om jag faller för frestelsen och bakar ändå, trots det omöjliga köket som vi ännu inte börjat renovera.

Istället för semla fick jag mig en rackarns trevlig promenad med maken i förmiddags och verkligen njöt av vad vacker naturen är här i obyggden där vi bor....Idag var det särdeles fint väder, solen sken, himlen var blå och det var inte så värst kallt.

Så här ser det ut där vi brukar gå vår morgonpromenad med hunden. Skogen är alldeles tyst och ibland ser man hjortar eller rådjur men alltsom oftast är det endast de åstkilliga spåren efter dom som säger att de finns där.

Jag har en hobby, egentligen har jag väl flera. Men en av dem som jag under senare tid hängivit mig åt är att läsa "romance"-böcker eller vad man även kan kalla tantsnusk, men det ordet tycker jag låter så vidrigt. Det är en riktigt rolig hobby för inom genren "romance" finns det mycket underhållning att insupa. Brukar buda hem böcker på tradera och det i sig blir rätt roligt med. Att följa auktioner, hela tiden jaga runt för att se om det kommit upp något nytt och slutligen att vänta som en katt vid ett råtthål då auktionerna går ut för att se om man vinner eller ej. En sak som är viktig är att böckerna inte får kosta för mycket. Det skulle ta bort lite av tjusningen på något sätt, de ska vara billiga. Tyvärr finns de människor därute som förmodligen liksom jag är hooked på sådan litteratur och som inte har de betänkligheterna, för ibland händer det att en bok som jag siktat in mig på slutligen går loss på 100 uppemot 200 spänn. Det tycker jag är galet. Och jag blir galet irriterad på det också. Det är en frustration som kan hålla i sig i dagar och det enda sättet att komma över det är nästan att lyckas buda hem en annan bok istället. Det finns också en del böcker på bokus och adlibris på engelska, de blir ju dyrare än tradera kap, men de är ju trots allt nya. Eftersom en hel del inte är översatt är det ibland lättare att hitta titlarna på engelska. De finns givetvis inte på bibliotek, hehe. man kan ju undra varför. ;)

Vill man sätta sig in mer i romance-genren så är den här sidan rätt utförlig. Det finns en hel del roliga artiklar och recensioner samt även forum där man kan disskutera böcker. Man får även lära sig diverse bergepp som den vane romance-läsaren genast känner igen sina vanor i. Tillexempel kan vissa böcker hamna på vad de kallar "the keeper shelf" det vill säga "behålla-hyllan", där man har favoriterna som kan läsas om och om igen. Jodå, jag har en sån med, fast det är ingen hylla utan en gammal pripps-back. Sen finns det något som kallas DIK desert isle keeper, en bok man skulle ta med sig till en öde ö. "Glooming" kallas det när man upptäckt en författare och blir helt överväldigad och därefter köper alla böcker som samme författare skrivit utan att veta något mer om dem. TSL betyder Too stupid to live, vilket syftar på de hjältinnor som är för dumma för att de ska vara bra för dem, de går till exempel in i mörka  rum där skurkar väntar eller liknande. Påminner lite om en del hjältinnor i skräckfilmer när man tänker efter. Men inom populärkultur finns det väl igenkännande drag som är gränsöverskridande antar jag......"Alpha hero" kallas den långe, mörke hjälten som med en sårad själ och cyniskt hjärta upptäcker livet och kärleken i armarna hos hjältinnan. Hjältinnan lyckas ju nämnligen alltid omvända den bittre och ofta rumlande karlen och visar därmed att kvinnor är till för mer än bara tillfälligt umgänge. 

Väldigt många av romance-böckerna som utges är amerikanska och efter vad  jag förstått är det är hyfsat stor marknad för sånt over-there. Det finns vissa regler för hur en romance ska vara uppbyggd. Historien ska ju givetvis kretsa kring en man och en kvinna och deras spirande kärlek, sen är det en regel som utan undantag får brytas att den slutar lyckligt och de får varandra i slutet. Det finns många sub-genrer, historisk (vilken i sig bryts ned i mindre grenar, t.ex western, regency osv), samtida, spänning och många fler....

Själv föredrar jag uteslutande de historiska, känns som det är lättare att svälja innehållet om de utspelar sig i en historisk miljö. Blir som en vuxensaga för kvinnor med andra ord, i många fall någonting man verkligen fastnar i och blir helt besatt av faktiskt.

Den här genren är väl mött av en hel del skepsis, även av mig, och det finns ju många författare som är riktigt usla. Men så finns det ju även de som skriver riktigt bra och extremt fängslande. En av mina favoriter just nu är Johanna Lindsey som har en låång lista med titlar bakom sig, hennes första kom ut under slutet av 70-talet om jag inte missminner mig. En av mina DIKs kommer från hennes serie om familjen Mallory, "Gentle rouge" heter den och handlar om en flicka som för att komma hem till amerika tar plats på ett skepp som skeppspojke, något som kaptenen en ökänd kvinnokarl uppskattar en hel del när han väl upptäckt att hans skepspojke egentligen är en kvinna, men lurad är ju han, eftersom han till slut faller pladask  och blir kär i henne, som vanligt med andra ord...... En annan favorit är Megan McKinney och varför inte även nämna Catherine Coulter, som liksom Lindsey är mycket bra på att framställa sina alpha heroes mörka och svåra.

Idag har det varit en skön söndag. Solen har lyst, himlen var gnistrande blå och snön låg vit över granar och snår. När jag satt på toaletten i förmiddags såg jag en jättesöt ekorre från toalettfönstret. Det var en riktig myskänsla i att sitta och titta på den söta lilla filuren som satt på en snötäckt tuva bara några meter ifrån mig, helt ovetandes om (tror jag iallafall) att den var iakttagen. I den stunden fick jag en märklig känsla av frid och kanske har de tvivel som ansatt mig, över det smarta i att bo så här isolerat, gett med sig. För omställningen har varit väldigt jobbig. Det känns som jag påbörjat en resa där slutmålet är att få reda på vem jag egentligen är och vad jag vill. Jag trodde att jag redan visste det men uppenbarligen har jag inte haft en aning. Det har varit skrämmande om något att helt plötsligt få sådana tvivel om vad ens plats i livet bör vara, mattan har liksom rykts undan och det känns som fotfästet inte längre finns där. Men den där korta stunden när jag satt och tittade på ekorren gav några glimtar av hur det är att ha ett inre lugn. 

Idag är det ju fredagen den 13e, inte för att jag brukar uppmärksamma det men just nu kändes det lite olustigt. Jag är nämligen ensam hemma eftersom maken är borta i jobbet. Men som tur är kommer han hem innan kvällen så man slipper sitta och kura i en mörk stuga ensam i skogen. För det kan nog kännas lite läskigt. Dagen till ära vankas det blodig zombie film, Planet terror, hemmagjorda hamburgare och en varsin Spitfire ale. Trevligt värre. Har inte sett just denna zombiefilm så jag är förväntansfull. Jag gillar speciellt Rose McGowans amputerade ben i form av maskingevär. Undrar just hur det funkar att gå på....

Vi har nämligen ett sånt där abonnemang på Lovefilm, så vi får filmer hemskickade i brevlådan. Mycker praktiskt när man inte längre bor fem minuter från närmaste hyrfilmsbutik utan istället har lantbrevbärare. Igår såg vi Alien Vs Predator också en mycket "bra" film. Såg till att genast lägga till uppföljaren i filmlistan, för man vill ju se vad som händer sedan......

Har varit lite hängig nu ett tag. Det har med flytt, omställning och livskval att göra..Vad kan vara mer uttröttande än livskval? Iallafall tänkte jag att en god filmstund kan lyfta en tråkig stund och så funderade jag lite på vad jag har i min videohylla som tillhör de absoluta favoriterna. Så kom jag givetvis att tänka på mitt "guldband", en kasett som jag är väldigt försiktig med för jag har inte hittat någon dvd-version av den här serien än. (Kanske finns på Amazon dock, har inte undersökt det faktiskt.)

För några år sedan gick en BBC-serie i tre delar baserade på böcker av Nancy Mitford, som jag skrivit om tidigare. Kärlek i ett kallt klimat hette serien och den har allt en bra drama serie ska ha. Lantadel i tweed, kärleksintriger, mycket te och snittar och så givetvis torr humor av den sort som britter är bäst på. Det handlar om tre flickor i de högre klasserna i England under 1930-talet och sedmera början av kriget. De har alla en önskan om att finna kärlek i sitt liv och de finner den, fast på väldigt olika sätt. Det är en serie att bli kär i mycket på grund av de många excentriska karaktärer som gestaltas utöver de tre hjältinnorna. Speciellt gillar jag fadern till en av flickorna som gestaltas av den ypperlige Alan Bates (som förövrigt även var med i Gosford park) han är så härlig i sina rigida fördomar om hur världen är beskaffad och vilka som betyder något att det är en fröjd för själen. Sen så är ju mijlön handlingen utspelar sig i helt underbar, det är stora gods på landet och små mysiga stugor blandat med lite mer urbana miljöer á la London och Paris. Det är bara att sätta på tevattnet, baka sconsen och mys..

De som bodde här innan oss var intresserade av husets historia, vilken går tillbaka till mitten av 1800-talet. Vi har fått en cd-skica med information om byggden och huset samt lite bilder. Det är facinerande att tänka på de som bott här för längesedan...

Jag älskar den här låten med Fatboy, längtar efter sommar när jag hör den. En skön sommartur i volvon med rutorna nere, solbrillorna på, den svenska sommarbrisen i ansiktet och varför inte "dunka lite plåt" och hålla takten.

Just nu läser jag en bok som jag läst flera gånger förut. Det är en bok som man kan läsa om och om igen, en sådan som kan följa med en vart man går eftersom man hela tiden tänker på den och hur det ska gå för huvudpersonerna. Det är Damernas paradis av Émile Zola jag syftar på. När jag första gången läste den var jag helt uppslukad. Jag läste litteraturvetenskap och var helt uppslukad i böcker och trodde inte jag kunde läsa någonting annat än det som stod på det gedigna schemat. Men så lånade en kursare mig sitt ex av Damernas paradis och sa att jag måste läsa den. Och det gjorde jag, samma natt. Jag låg uppe till tidigt på morgonen och var helt uppslukad.

Boken handlar om en ung flicka, Denise, som från den franska landsbyggden kommer till Paris med sina två småbröder. Fattiga och föräldralösa försöker de hanka sig fram. Denise får anställning som affärsbiträde på det stora varuhuset "Damernas paradis" och det är ”damernas paradis” som är det nav kring vilket historien cirklar kring.

I boken som är skriven i bästa naturalistiska anda möter man ett gytter av olika typer av människor. Hierarkin mellan de olika befattningarna och avdelningarna på varuhuset är stark och kampen för att komma upp sig i stegen beskrivs nästan som djurisk. Själva varuhuset i sin framåtanda och vilja ta över och svälja de små butikerna som ligger bredvid på samma gata blir till en symbol över hur den moderna tidens utveckling breder ut sig och tar över det gamla frankrikes arv. Det stora varuhuset blir till en stor organism som lyses upp av moderniteter och lyx medan de små butikerna och dess innehavare går ned sig alltmer till en mörk och sjuklig framtid som inte kan sluta i annat än förödelse.

Trots att ”Damernas paradis” står för utvecklingen finns det betänkligheter i huruvida det enbart är positivt med det nya och stora. Bakom det svulstiga framåtskridandet av ”Damernas paradis” finns dess ägare Octave Mouret, en man med en vision om hur framtidens handel skall bedrivas. Men trots att han står för utveckling saknas det någonting i honom. Han är en människa som förlorat kontakten med sin själ. Mitt i allt detta har vi Denise som står upp en vit lilja i mörk jord, hon är en del av det gamla pastorala frankrike samtidigt som hon möter det moderna med en barnslig insikt som hon själv knappt är medveten om.

Damernas paradis är en bok av den gamla hederliga snittet. Det finns någonting romantiskt över det som lägger ytterligare känsla till handlingen. Det är verkligen en av mina favoritvböcker, men Émile Zola är ju också en författare av världsklass som håller än idag.

Just nu har jag otroliga valkval...Jag hatar att välja, det kan vara vadsomhelst men det ger alltid stor beslutsamhetsångest. Ibland kan jag stå i 10 minuter vid müslihyllan på mataffären med ångest för att jag inte kan bestämma vilken som är bäst. Det ger min man psykbryt och jag kan förstå att det är irriterande, jag själv blir ju irriterad på mig och min beslutsamhetsångest.

Så när det gäller större saker än müsli tro fasiken att man får svårt att fatta ett belut. Nu är det glasögon som gäller. Måste ha nya för jag ser dåligt och får ont i huvudet. Men vilka det är frågan. Har redan ringat in urvalet åtskilligt eftersom jag vet att jag bara vill ha Alain Mikli-bågar. Mikli är bäst så enkelt är det. Dessutom passar hans bågar min ansiktsform väldigt bra och de är lite mer stylich än många andra.....Hade ett gäng hemma över helgen och hittade en modell som passade väldigt bra. Men de var väldigt röda. Jag hade ju siktat på glasögon i en färg som är lite mer flexibel, men de röda såg bäst ut och kändes bäst.

Det här är inte rätt färg, den röda jag provade som Synsam hade var mer körsbärsröd.