bloggproblem...
Lånade nyss min mammas dator (en pc, jag använder ju mac hemma) och gick in på bloggen och blev helt förskräckt....Den såg inte alls ut som på min dator, har jag i mitt esse designat den i icke pc-kompatibel html? Det verkar inte bättre, för den ser ju inte alls ut som den ska göra, hel knasig....vet inte riktigt hur jag ska göra. Trodde ju den var säker men det verkar som att jag får göra om en hel del...Jobbigt, jag som trodde jag visste vad jag gjorde men icke sa nicke, kan hoppas att det är mammas dator som är knasig, men jag skulle inte satsa något på det...
Nej, det är nog någon (läs jag) som vackert får sätta mig ned och bena ut det här.....*pust och stön*
rosa 50-tals kök...
Jag har skrivit om det förut och jag skriver om det igen, för det är en dröm som hela tiden återkommer, det rosa 50-tals köket i vårt framtida lilla hus på landet (jakten pågår lika hett som någonsin)...Jag råkade gå förbi ett skyltfönster då jag såg kylskåpet med stort K och så var drömmarna där igen..Det rosa köket, med rosa köksluckor, rosa kyl och tro det eller ej, på Smegs hemsida såg jag att de har rosa diskmaskin också!!!! Sen ska det vara schackrutigt golv också, det kommer bli flott! Riktigt flott..Jag kan se mig själv där baka muffins eller nått i ett sött litet förkläde som en pin-up-husmor direkt från en 50-tals poster.....Jag tror att man skulle bli fylld av glädje i ett sånt kök, även på ens mest mulna morgonhumör.....
...och diskmaskinen går inte av för hackor heller....mmmm, har aldrig gillat att diska, än så länge är det makens uppgift, men den här apparaten kanske ändrar på det.
Den här är fin, men jag kan inte bestämma mig för om den med inbyggd frys och därmed två dörrar är finare eller ej. Lutar mer åt den här faktiskt, mer stilren, och frysbox kommer vi ändå behöva ha så liten inbyggd frys är nog onödig. Det är ju ändå inbyggt frysfack till is så man har till coctailtimmen utan att behöva gå ut till det garage/uthus där framtida frysbox ska stå. Nu har vi varken hus eller garage än men inom kort får man hoppas...Tills dess är det bara att drömma om inredningsprylar och dylikt....
...och diskmaskinen går inte av för hackor heller....mmmm, har aldrig gillat att diska, än så länge är det makens uppgift, men den här apparaten kanske ändrar på det.
Flower power...
Häromveckan då vi var och handlade mat såg jag någonting roligt bland kryddhyllan. En hel serie med ekologiska kryddor från Biofood. De var fint förpackade i brun kartong och jag fastnade genast för kryddblandningen Flower Power, en söt blom och kryddblandning innehållandes: rårörsocker, rosblommor, solrosblommor, ringblommor, blåklint, kanel, nejlika, ingefära och vanilj. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med det men den såg så inbjudande ut att jag köpte förpackninen ändå..Så kom jag på en ypperlig idé för någon dag sedan när jag skulle ta mig en liten fika och tänkte knapra på ett äpple. Jag skar äpplet i skivor och toppade med blomblandningen. Det blev jättegott, smaken är blommig och söt men samtidigt fräsch. Speciellt passade det bra på mina ekologiska Royal gala-äpplen, provade på Fuji men det blev lite väl sött. Jag fick nästan lite en känsla av utomlands när jag satt på balkongen och åt mina äppleskivor, men så hade blommblandningen en hint av orientalism i sig också (till råga på allt hette teblandningen jag råkade dricka till "tusen och en natt")....
Kan även tänka mig att den passar ypperligt att ha i sin hemgjorda glass eller kanske på ett bakverk. Möjligheterna är alltid oändliga.....
Kan även tänka mig att den passar ypperligt att ha i sin hemgjorda glass eller kanske på ett bakverk. Möjligheterna är alltid oändliga.....
rödprickig duk med spets...
Idag sydde jag lite på förmiddagen, tänkte sy mig en scarf att ha om håret av det härliga prickiga tyget som jag beställt. Men när jag tog på mig den visade det sig att tyget var för glatt (och inte blev jag glad av det) för tillsammans med mitt hår som är rätt glatt det med så stannade den inte kvar där den skulle och det såg inte alls så lantligt mysigt ut att ha på sig som jag fantiserat om. Men så slog det mig en snilleblixt, jag gick ned till sybehörsaffären precis nedanför vår lägenhet och köpte lite bomullsspets och voilá, en söt prickig duk! Den blev faktiskt jättefin som duk, det enda är att jag måste nog köpa mer rött tyg så jag kan klä om dynan i köksoffan, för som det är nu matchar det inte alls. Men även ett eklektiskt kök kan vara ett sött kök, det får jag intala mig.
(I morgon ska mäklaren komma och kolla på lägenheten som förberedelse för framtida försäljning, får hoppas att hon blir imponerad i min fina prickiga duk.)
blommor i fönstret....
jag har en St Paula i mitt köksfönster, tillsammans med mina pelargoner står den lila och fin.. Den har varit jättetråkig i flera månader, trodde nästan att den var bortom räddning men så när vårens första solstrålar kom vaknade den till liv. Precis som jag och alla andra verkar det som. Det gäller att insupa så mycket sol så möjligt, för man vet aldrig när den bestämmer sig för att resa bort på semsester igen så världen blir mulen.
fågelfika och schampoovinst...
Idag blev jag bjuden på fika av en vän, vi satt i solen och glassade och hade trevligt (ett skönt avbryt från allt vad skolan och uppsatser heter) så tro det eller ej får jag fågelskit rakt i ansiktet och i dekolletaget. Jag blev så äcklad och chockad, bland det otrevligaste jag varit med om, och det har alltid varit en skräck att få fågelskit på mig. Usch. Så var den trevliga fikan slut. Min vän tröstade mig med att det betyder tur, pyttsan tänkte jag. Det var inte hon som fick fågelskit på sig. Direkt jag kom hem slängde jag mig i duschen och skrubbade för kung och fosterland. Kunde det varit en sämre dag tänkte jag som om man inte hade nog problem så blir man skiten på också....
Men så.... efter duschen satte jag mig vid datorn och kollade lite grejer, och upptäcker att jag vunnit i en tävling jag var med i för ett tag sedan. Whohoo, jag vann en hel radda olika hårvårdsprodukter. Jag som aldrig vinner något. Den där fågeln, tänkte jag sedan, han visste nog vad han gjorde...För sån där tur har jag aldrig haft förut....
Men så.... efter duschen satte jag mig vid datorn och kollade lite grejer, och upptäcker att jag vunnit i en tävling jag var med i för ett tag sedan. Whohoo, jag vann en hel radda olika hårvårdsprodukter. Jag som aldrig vinner något. Den där fågeln, tänkte jag sedan, han visste nog vad han gjorde...För sån där tur har jag aldrig haft förut....
ett skepp kommer lastat....med tyg...
Beställde en hel låda tyg för någon vecka sedan och den har nu kommit. Har storstilade planer på vad som ska tillverkas så jag blev riktigt begeistrad när lådan kom.... Det rödprickiga bomullstyget ska bli en skön sommarklänning, det turkosa prickiga ska bli en blus, det rosa som skymtar lite är ett halvlinnetyg vilket också ska bli en sommarklänning. Det gula bardot-rutiga tyget (även det bomull, tvi tvi för syntet) ska bli en till blus, utan ärm i 50-talsmodell. Så köpte jag även ekologiskt jeanstyg till jeans både till maken och mig och ett annat jeanstyg i strech som skall bli en pennkjol liknande den rosa jag sydde tidigare. Jag skaffade även lite olika bomullstrikåer att sy jumprar och T-shirts i..Åh,vad det är härligt med tyger och att känna möjligheten att skapa sina egna kläder. Man känner sig verkligen oberoende. Kände mig som en pirat med en full skattkista när jag gick igenom vad jag beställt....
att virka en tekannestrumpa...
Ja, alla borde ha en strumpa till sin tekanna. Att jag inte insett det tidigare...Har varit lite missnöjd med min fina Arthur Wood-kanna ett tag eftersom den av någon anledning var helt krackelerad i emaljen när vi kom hem från vårt julfirande. Vet inte vad som kan ha hänt, men det var ett irritationsmoment att titta på den varje morgon med sin mage full av Earl Grey, jag har alltid älskat min tekanna (den är ju så grön och bullig) och att se den i det skicket var högst beklämmande. Så kom jag på den briljankta idéen att virka en "strumpa" till den, så jag slapp se den skadade kroppen. En sån där strumpa man sett i engelska filmer i stället för en tehuva. Sagt och gjort, det var lite klurigt, kunde inte hitta något mönster så jag virkade på frihand direkt på kannan. Annars kunde man ju göra en annan variant med knappar på eller liknande, för som det är nu kommer jag få klippa av strumpan när den blivit smutsig, synd på mitt hantverk kanske, men det var ju inte så svårt och gick på en kväll framför teven.
Jag sydde även på några av mina garnrosor för att den skulle bli söt. Det är en fröjd att dricka sin kanna te om morgonen nu och den håller faktiskt värmen riktigt bra.
Jag sydde även på några av mina garnrosor för att den skulle bli söt. Det är en fröjd att dricka sin kanna te om morgonen nu och den håller faktiskt värmen riktigt bra.
In the mood for love...
I lurarna har jag soundtracket från In the mood for love. Det är så underbart, jag hade glömt vilken vacker musik som ackompanjerade filmen, för det var längesedan jag såg den. Men när jag var på biblioteket och såg skivan insåg jag att den måste lånas. Det är så bra att låna musik på biblioteket, man kan hitta så många pärlor man annars inte skulle välja om man stått i en skivbutik och bläddrat.
Den är vemodig men samtidigt lite vårig. Så fladdrar tankarna in på de vackra bilderna från filmen som finns inpräntat någonstans i bakhuvudet. Jag måste rota i min filmsamlig och se den snart...Kanske inspireras till att sy en klänning i liknande modeller som Maggie Cheung har filmen igenom, det skulle vara något att trippa fram fram i. Ska hålla ögonen öppna efter ett tyg som passar, kanske kan hitta ett rosa med brodyr på, liknande den jag gifte mig i? Åh, jag blir alldeles romantisk i sinnet av musiken, det är så härligt vad musik kan påverka....
Den är vemodig men samtidigt lite vårig. Så fladdrar tankarna in på de vackra bilderna från filmen som finns inpräntat någonstans i bakhuvudet. Jag måste rota i min filmsamlig och se den snart...Kanske inspireras till att sy en klänning i liknande modeller som Maggie Cheung har filmen igenom, det skulle vara något att trippa fram fram i. Ska hålla ögonen öppna efter ett tyg som passar, kanske kan hitta ett rosa med brodyr på, liknande den jag gifte mig i? Åh, jag blir alldeles romantisk i sinnet av musiken, det är så härligt vad musik kan påverka....
vid mitt skrivbord...
Vid mitt skrivbord sitter jag dagarna i ända och försöker få inspiration. Jag trivs mycket bra vid mitt skrivbord, det blev väldigt trevligt sedan min man målade hyllorna vi köpte och satte upp. Precis rätt grön nyans och skillnaden i att inte drunkna i böcker på skrivbordet är enorm. Skrivbordet var min morfars jag har fått en byrå med spegel i samma serie, tror den är från 30-talet eller så. Har inte hittat en skrivbordsstol som jag gillar än så jag håller tillgodo med en köksstol jag köpt second hand än så länge. Den är faktiskt riktigt bekväm.
Pennan, bläcket och den översta boken köpte jag i Venedig när jag och min man var där på vår bröllopsresa, jag älskar Venedig, första gången jag upptäckte staden visste jag att jag måste komma tillbaka. När jag så var där igen på bröllopsresan visste jag att det fortfarande inte var sista gången jag besöker staden. Just nu längtar jag att få njuta av kanalerna och gondolerna på våren eller hösten. Sist var det mitt i högsommaren och både turisterna och värmen förtar lite av charmen. Jag kan tänka mig känslan att promenera längs gatorna en dimmig höstkväll i oktober.
Den understa boken köpte jag faktiskt här i Sverige på Akademibokhandeln för något år sedan, jag älskar vackert inbundna skrivböcker men jag har ännu inte kunnat förmå mig att bryta förtrollningen och skriva något i den. Den känns på något sätt för vacker för vardagliga tankar och ännu har jag inte fått en sublim tanke att föreviga bakom den röd och guld mönstrade pärmen.
Den etruskiska urnan fick jag av en vän när jag var på besök i Rom, den är givetvis en kopia (ja, huvaligen, det skulle skära i mitt historikerhjärta annars) och även om det är en bra tillverkad kopia så ser man det rätt tydligt bland annat på sättet tillverkaren kletet på lera under foten, för en rustik look. Men jag älskar den och har alltid varit nervös för att den skulle ramla i golvet så de första åren hade jag den faktiskt nedpackad i en kartong med bomull. Men sen insåg jag att jag vill se den varje dag och att livet är för kort för att packas ned och sparas till sedan. Man ska njuta av saker som förgyller vardagen, det tycker jag faktiskt att man ska unna sig.Då nu kan jag sitta här och ta en paus i uppsatsskrivandet och titta på vasen och drömma mig bort till den tid då man använde liknande saker i sitt vardagliga liv.
sol och vår...
Idag var det underbart solig och härligt så det blev (nästan) en invigning av den rosa kjolen, hade den faktiskt igår när jag åkte iväg på seminarium men det räknas knappt, satt ju mest på tåg och sen några timmar i en sal fylld av historiker istället för luft. Idag var det mer av en vårinvigning av kjolen därför borde den alltså räknas mer. Var iväg och gjorde ärenden på stan och köpte sedan glass på Triumf. De har fabriksförsäljning och glassen är ruskigt god, det är väl för att den är så färsk. Till och med en som inte riktigt tål mjölk får lov att strunta i restriktionerna när glassen är så god, lite knasig mage som följd är det värt.
Jag kom på i morse att den här blusen funkar ypperligt ihop med kjolen, jag sydde den för flera år sedan men den blev aldrig någon favorit för jag gjorde den lite för kort. Men med den höga midjan i kjolen så märks det inte och kjolen har vipps fått en väldigt bra följeslagare. Den är sydd i ett småblommigt bäck och bölja-tyg (därav det skrynkliga intrycket). Ska i det snaraste införskaffa ett till strech-jeans tyg och sy en till pennkjol, samma modell fast utan volang, i indigo. Kommer bli snyggt när man vill känna sig "inte rikigt lika piffig" som rosa med volang. Funderar på att sy en topp i "sjömans-stil" till, med en sån där lapp på baksidan ryggen (som Kalle Anka har) och djup ringning i fram. Kan bli väldigt snyggt ihop med blå kjol och sen borde jag fixa ett rött skärp för att bryta av (fast det blir ju en väldigt piffig ensemble)
Jag kom på i morse att den här blusen funkar ypperligt ihop med kjolen, jag sydde den för flera år sedan men den blev aldrig någon favorit för jag gjorde den lite för kort. Men med den höga midjan i kjolen så märks det inte och kjolen har vipps fått en väldigt bra följeslagare. Den är sydd i ett småblommigt bäck och bölja-tyg (därav det skrynkliga intrycket). Ska i det snaraste införskaffa ett till strech-jeans tyg och sy en till pennkjol, samma modell fast utan volang, i indigo. Kommer bli snyggt när man vill känna sig "inte rikigt lika piffig" som rosa med volang. Funderar på att sy en topp i "sjömans-stil" till, med en sån där lapp på baksidan ryggen (som Kalle Anka har) och djup ringning i fram. Kan bli väldigt snyggt ihop med blå kjol och sen borde jag fixa ett rött skärp för att bryta av (fast det blir ju en väldigt piffig ensemble)
Mmm, Macaroons....
jag surfade runt lite och hittade ett recept på macarons, det vill säga små söta mandelkakor. Av sådan typ man kan köpa på superexklusiva Ladurée i Paris om man skulle ha vägarna förbi. Åh, att flanera på Paris gator i vårsolen..Hög mysfaktor....
Och när jag läser igenom receptet (som jag förövrigt hittade på arlas hemsida) slår det mig att det låter väldigt snarlikt som en kaka som min mormor brukade baka. Men hon kallade dom "dubbelt så goda" just för att det var två kakor med god smörkräm emellan. Jag ska prova att baka det här receptet snarast, sen ska jag be min mamma försöka hitta mormors gamla recept och baka efter det så jag kan jämföra. Mormors "dubbelt så goda" var det bästa jag visste när man var på besök hemma hos morföräldrarna, de gick även utmärkt att frysa. Så därför var det ofta man satte i sig halvfrusna kakor, för vem orkar vänta tills de är helt tinade.
Det enda i receptet som jag inte känner igen från barndomens kakor är hallonsylten, har för mig att mormor hade kaffesmak i smörkrämen, men där är jag inte helt säker. Det återstår att se helt enkelt. Tittar man på Ladurée hemsidan finns ju kakor i alla möjliga variationerna. Som vanligt är det bara fantasin som sätter gränser.....Gud, vad jag är kaksugen nu.......
4 dl florsocker
125 g skållad och mald sötmandel
1 1/4 dl äggvita, ca 3-4 äggvitor
1/2 dl strösocker
ev 2 droppar röd karamellfärg Smörkräm
100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
1 ägggula
2 msk hallonsylt
ev några droppar röd karamellfärg
Gör så här:
Sätt ugnen på 150˚C. Sikta ner florsocker och mandel i en bunke. I en annan bunke: Vispa äggvitan med en elvisp, först på låg hastighet, öka efter hand. Tillsätt strösockret, vispa till en fast marängsmet. Det tar ca 5 minuter. Häll i de torra ingredienserna i marängen och blanda varsamt. Spritsa, eller klicka ut med två teskedar, ca 50 klickar stora som femkronor på plåt med bakplåtspapper. Låt kakorna vila ca 15 minuter på plåten, vilan gör att dom inte spricker i ugnen. Baka i nedre delen av ugnen i ca 12 minuter. Kakorna ska vara lite mjuka i mitten. Dra av bakplåtspappret från plåten till köksbänken, direkt när kakorna kommit ur ugnen. Låt kakorna kallna.
Smörkrämen :
Lägg smöret i en bunke och sikta ner florsocker och vaniljsocker. Vispa med elvisp tills blandningen är ljus och porös. Vispa ner äggulan och hallonsylten. Färga eventuellt med lite röd karamellfärg. Bred en klick smörkräm på hälften av makronerna och täck med den andra hälften. Förvara i kylskåpet.
(Bilden är tagen från Laurée´s hemsida, visst är asken helt underbar, bara till att "snickra ihop" en liknande ask och börja baka.)
Och när jag läser igenom receptet (som jag förövrigt hittade på arlas hemsida) slår det mig att det låter väldigt snarlikt som en kaka som min mormor brukade baka. Men hon kallade dom "dubbelt så goda" just för att det var två kakor med god smörkräm emellan. Jag ska prova att baka det här receptet snarast, sen ska jag be min mamma försöka hitta mormors gamla recept och baka efter det så jag kan jämföra. Mormors "dubbelt så goda" var det bästa jag visste när man var på besök hemma hos morföräldrarna, de gick även utmärkt att frysa. Så därför var det ofta man satte i sig halvfrusna kakor, för vem orkar vänta tills de är helt tinade.
Det enda i receptet som jag inte känner igen från barndomens kakor är hallonsylten, har för mig att mormor hade kaffesmak i smörkrämen, men där är jag inte helt säker. Det återstår att se helt enkelt. Tittar man på Ladurée hemsidan finns ju kakor i alla möjliga variationerna. Som vanligt är det bara fantasin som sätter gränser.....Gud, vad jag är kaksugen nu.......
4 dl florsocker
125 g skållad och mald sötmandel
1 1/4 dl äggvita, ca 3-4 äggvitor
1/2 dl strösocker
ev 2 droppar röd karamellfärg Smörkräm
100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
1 ägggula
2 msk hallonsylt
ev några droppar röd karamellfärg
Gör så här:
Sätt ugnen på 150˚C. Sikta ner florsocker och mandel i en bunke. I en annan bunke: Vispa äggvitan med en elvisp, först på låg hastighet, öka efter hand. Tillsätt strösockret, vispa till en fast marängsmet. Det tar ca 5 minuter. Häll i de torra ingredienserna i marängen och blanda varsamt. Spritsa, eller klicka ut med två teskedar, ca 50 klickar stora som femkronor på plåt med bakplåtspapper. Låt kakorna vila ca 15 minuter på plåten, vilan gör att dom inte spricker i ugnen. Baka i nedre delen av ugnen i ca 12 minuter. Kakorna ska vara lite mjuka i mitten. Dra av bakplåtspappret från plåten till köksbänken, direkt när kakorna kommit ur ugnen. Låt kakorna kallna.
Smörkrämen :
Lägg smöret i en bunke och sikta ner florsocker och vaniljsocker. Vispa med elvisp tills blandningen är ljus och porös. Vispa ner äggulan och hallonsylten. Färga eventuellt med lite röd karamellfärg. Bred en klick smörkräm på hälften av makronerna och täck med den andra hälften. Förvara i kylskåpet.
(Bilden är tagen från Laurée´s hemsida, visst är asken helt underbar, bara till att "snickra ihop" en liknande ask och börja baka.)
Maktkampen fortsätter....
Ja så fortsätter maktkampen till lunch igen. Har man väl börjat att "synka" lunchätandet till vad som händer i Tuscany valley är det svårt att inte längta till nästa dag och lunchtimma. Det är ytterst beroendeframkallande, men så är ju Falcon crest en av de bästa serier som gjorts i genren. Bättre än både Dynastin och Dallas. Det finns ingen som liknar Jane Wyman a.k.a Angela Channing i att vara elak men samtidigt stilig och göra det med ett sardoniskt enkelt leende (Fast det är klart, det finns ju alltid J.R. men ändå, det är något speciellt med denna matriark som faller mig på läppen) Är redan inne på säsong sju och jag vet inte vad jag ska göra när det närmar sig den avslutande säsongen 9. Är det slutet för lunchtimman då? Huvaligen, ja vad ska man då se på när man tar en paus i uppsatsskrivandet? Man får bara hoppas att kanal 9 väljer att visa serien en gång till.....
(den översta bilden kommer från Wikipedia och den nedersta från den tyska fanclubsidan falconcrest.org)
Är våren här nu?
Maken och jag tog nyss en promenad med hunden i vårsolen, idag kändes det faktiskt riktigt vårigt. Solen skiner, himlen är blå och för första gången på länge kändes faktiskt halsduken överflödig. Det var den längsta promenaden vi vågat oss på sedan hunden blev sjuk, inte för att vi gick jättelångt men det var skönt att vara ute lite längre än bara till närmaste gräsmatta. Vi var hos veterinären i morse, de tog bort stygnen på magen och kollade så allt stod bra till med hjärtat och så. Det kändes verkligen skönt, först nu känns det som hela pärsen är över, hon börjar bli sitt gamla vanliga jag igen.
Dermalogica treatment foundation...
Jag har precis börjat använda Dermalogicas foundation (nyans 1g passade perfekt), har inte haft foundation på länge. Man kan säga att jag varit sökande, för jag tycker oftast att det inte känns så fräscht med foundation i ansiktet. Har använt mig av Sheer tint spf 15 ett långt tag nu. Som färgad dagkräm är den super men jag kände att det var dags att avancera till ett tyngre artilleri. Var inne på den där "mineral-make-linjen" ett tag men jag tror jag kommer överge det helt. Gillar faktiskt inte tanken på foundation i puderformat.
Jag gillar Dermalogicas foundation, lite svår applicerad kanske, hade lite problem med medföljande svamp, föredrar helt klart fingrarna. Man får mer kontroll så tycker jag. Den är lätt täckande och resultatet ser naturligt ut. Ett minus är att efter några timmar ser ansiktet lite lite glansigt ut, men det är så lite så det stör jag mig inte på, hellre det än att se matt ut men känna sig torr och stram. Den luktar gott, det vill säga nästan ingenting och förpackningen känns fräsch, som en förlängning av den dagliga hundvården. Jag är jättenöjd och kommer nästan garanterat fortsätta använda den varierat med Sheer tint givetvis, den är för bra för att bli lagd åt sidan.
