Vid mitt skrivbord....

Jag har ett par skor.. Egentligen har jag flera par skor, men så har jag ett par som är speciella. Lite finare än de andra. De är handgjorda av en över 80 år gammal skomakare från Rättvik. Det är en speciell känsla i att ha skor som är gjorda efter ens egen fot, det känns speciellt på något vis. Jag har bestämt mig för att börja använda dem. För jag har varit så rädd om dem att jag faktiskt knappt har haft på mig skorna, bara några gånger inomhus och någon enstaka gång utomhus i torrt fint väder. Nej, jag har faktiskt haft dem stående som prydnad och gått och kikat på dem med jämna mellanrum och klämt lite drömmande på dem. Men skor är ju faktiskt gjorda för att användas. Så nu bär det iväg till skomakaren för att lägga på en skyddsula, sen är det bara att vänta till våren och då skall de få komma ut och se världen. Detta är typiska skor som man blir glad av att se på fötterna och sånt är ju faktiskt livskvalité. Varför skulle man inte unna sig sånt man blir glad av? Jag har ett par till skor som jag blir ruskigt glad av, de ska jag skriva om snart. Men jag spar på den karamellen lite grann. De är inte lika lyxiga kanske som dessa (kan erkänna att de handgjorda var ruskigt dyra och kanske är det därför jag inte vågat använda skorna ute) men ändå blir man glad av dem, för även de är ett par riktigt rejäla par skor.