Vid mitt skrivbord....

..finns det underbara ting. gröna lampor, pennor och bläck...Detta är en blogg om allt som gör livet underbart..

Sorg och kärlek....

De senaste dagarna har varit fyllda av stor sorg och mycket kärlek. Makens morfar blev nämligen dålig och slutligen somnade han in. Vi hann åka upp och vara med honom, han kände fortfarande igen oss när vi kom och vi satt vid hans sängkant och höll hans hand. Vi kunde till och med prata lite, även om det inte blev så mycket att prata om. Men det fanns iallafall chans att berätta att vi älskade honom, att han var världens bästa morfar och att vi tänker döpa vår son efter honom om vi får någon. Han sa att han var så nöjd med oss och att han var glad att vi var hos honom. När vi kom till hans sida andra dagen bad han mig att hålla om honom och jag gjorde det. Sedan gled han in i medvetslöshet och han var inte kontaktbar längre men vi satt ändå och höll hans hand och strök hans hår och försökte prata om minnen med honom för att han skulle höra våra röster...

Han var verkligen en underbar människa och jag är så tacksam över att jag fått lära känna honom. Han blev som min morfar också och jag kommer sakna honom så ofantligt mycket. Mer än jag någonsin kunnat tro. Det var en man full av dråplig humor och upptåg. Han blinkade till och med åt oss på sitt vanliga vis trots att han var så svag och krasslig. En beundransvärd man på så många olika sätt och om jag bara lyckas bli hälften så bra människa som han var så kan jag vara nöjd med mig själv när jag ligger dödsbädden. För värdigare och mer moralfast man får man verkligen leta efter.......

These last few days have been filled with lots of grief and love. My husbands grandfather condition got worse and then he gently passed away. I'm so grateful that we had the chance to say goodbye and that we got there in time. We held his hand and sat by him and he told us that we where good. I will always have those moments locked away in my heart. And I'm so glad that I had the chance to get to know him, because he really was a remarkable man....

Beklagar sorgen! Väldigt fint skrivet, fick tårar i ögonen :)

Hej, Olivia!



Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Min älskade mormor dog för några veckor sedan och det skedde ungefär på samma sätt. Det kändes väldigt skönt att läsa din text!



Sköt om dig!



Hälsningar från Maja

beklagar! fint skrivet dock

Beklagar.

Väldigt fint skrivet.

Jag blir berörd. Tack för att du delar med dig. Men vilken glädje att få haft förmånen att träffa en sådan person! Det märks att du redan funnit den mognad som krävs för att balansera upp mellan livets sorger och glädjeämnen, förstår att han måste ha varit mycket mycket stolt över det.

Beklagar sorgen. Det är underbart att i alla fall få chansen att säga adjö. Jag hade förmånen att få vara med när min älskade mormor dog för sju år sedan och det hade jag aldrig velat vara utan. Även om hon var för dålig för att tala var jag i alla fall där hos henne.

Tack alla för orden...Jag trodde faktiskt inte jag skulle bli så rörd och skakad, var ju ändå förberedd eftersom han ändå var 96 år gammal. Men, det är ju en stor sak döden, och när man får den närvarande på det sättet när det är en gammal mans liv långsamt sipprar bort, ja då väcks mäktiga känslor. man hinner tänka på sitt eget liv och dödlighet.

beklagar sorgen. satt och läste imorse med tårar i ögonen. tänker på när min gammelmoster dog, jag hälsade på henne några dagar innan och det var så hemskt att hålla henne i handen och säga att vi ses om några veckor för jag skulle åka hem över sommaren. men hon orkade inte så länge.