Vid mitt skrivbord....

Jag glömde ju, inte nog med att jag hittade en sån fin mandelkvarn på stans loppis...De hade även ett fint emaljerat durkslag som fick följa med mig hem. Jag har länge velat göra mig av med mitt gamla, ett tråkigt i plast från Ikea (urk!). Det är något visst med köksattiraljer med lite patina, i ädlare material än plast. Det känns lite seriösare på något sätt och hemtrevligare....Så är det ju en bra sak om man blir extra glad av att hälla av spagettin, jag menar alltså mer glad än man redan var av utsikten att få äta spagetti. För det blir man faktiskt av ett krämvitt emaljerat durkslag av den gamla sorten....Lite extra glad...