Vid mitt skrivbord....

Det var inte så mycket att hänga i julgranen faktiskt, tatueringsmässan alltså. Eller snarare, det var lite för dyrt med 100 kr i inträde när det inte var så mycket att se. Det var ett framträdande av en fakir som gjorde knasiga saker och det är ju inte varje dag man får se en karl sticka stora nålar genom arm och ben, så det är ju iallafall något. Jag köpte två hårspännen och hårband också som jag tyckte var söta. De gjorde även att jag blev väldigt sugen på att pyssla lite själv och inte bara sy kläder. Måste därmed köpa mig en limpistol, har alltid velat ha en och nu är det dags.....

Idag är det en strålande fint väder och allt visar på att det kommer bli en härlig söndag. Idag ska vi åka till Svenska tatueringsmässan i Norrköping. Hade egentligen tänkt åka igår, men så glömde vi totalt bort det och kom på det först när det var för sent. Men ingen skada skedd, det var ju en dag imorgon också. Jag är väldigt sugen på att göra den där armtatueringen jag klurat ut, men eftersom det brister i finansieringen får det vänta ett slag till. Bah! Det är så trist att vänta på saker, som ett barn vill jag ha allt roligt med en gång. Men men, allt har sin tid som de brukar säga och jag antar att man måste hålla med. Men jag kan ju erkänna att tålamod inte är en stark dygd även om jag skulle önska det. Det är bra att vi haft ett hyfsat späckat helgschema för annars hade jag otåligt gått och väntat in vardagen och i förlängningen, postbilen. Beställde böcker i veckan som verkligen är efterlängtade, dels var det en bok om mönsterkonstruktion som skall bli intressant att läsa men framförallt var det några härligt saftigt, cheeziga romaner som jag inte kunde motstå..

Vad sägs om den här handlingen: En arrogant greve som är överhuvud för sin släkt måste ta hand om arvsföljden på ett spektakulärt sätt då hans homosexuelle kusin lider av syfylis i slutstadiet. Hur gör han då? Jo, han betalar en bordell för att få tag på en oskuldsfull flicka av "bra familj" som är i ett sådant läge att hon inte kan säga nej till hans erbjudande. Att gifta sig med kusinen men bli älskarinna till honom själv och därmed kunna få en arvinge som iallafall är avlad inom släkten. Jag gissar att greven med kontrollbehov kommer upptäcka att flickan han skaffat kommer lära honom ett och annat, förhoppningsvis lite hyfs och att inte spela med andra människors känslor på det sätt han gör...Sen blir de givetvis kära i slutändan, det är ju en garanti med den här typen av litteratur...Gött mos, med en sådan handling kan det ju inte gå fel.

Kan ju tillstå att handlingarna i de två andra böckerna jag frestades att beställa är minst lika rafflande och att det verkar som Adlibris lager på pockets i den här genren verkar vara nästan outsinligt. Det bådar inte gott för den där armtatueringen, för hur ska en stackare kunna spara pengar när det är så frestande att bara klicka hem lite "god" dålig lektyr att läsa innan läggdags. Snacka om omöljigt uppdrag!

Gjorde nyss färdigt en T-shirt till maken, väldigt enkel modell, faktiskt egentligen typ samma som när jag syr till mig själv fast med några få ändringar. Mysko att det inte skiljer mer tycker jag, med tanke på hur olikt det ser ut i slutändan när t-shirten eller toppen sitter på. Men jag antar att det beror på stommen den sitter på. ;)

Känns nästan lite onödigt att lägga ut en bild på en vanlig enkel T-shirt men det blir ju en bättre könsfördelning på bloggen så. Får ju bevisa att jag faktiskt kan sy till snubbar såväl som till brudar! Tänkte utveckla T-shirtarna så småningom genom att trycka på dem också, men det har jag inte lärt mig än och var sak har ju sin tid.

Istället för glass är det väldigt gott att ta lite grekisk yogurt, blanda i lite vaniljpulver och lite socker och äta det med lite sylt, ekologisk vildhallonsylt i mitt fall. Det var rackarns gott!

Som de brukar skriva i bloggar om mode och sånt, inte riktigt min stil kanske att ha en "dagens outfit" men nu blev det ju så att de tre senaste grejerna jag sytt blev en "outfit" som jag dessutom ska ha på mig idag. Eller snarare ikväll, för jag har blivit inbjuden på "tupperware-party" av en granntant. Mjo, "tupperware-party" minsann. Har aldrig varit på liknande och det ska faktiskt bli lite spännande, som tur är har tanten flera gånger sagt att det inte finns något köptvång och det är ju bra, för jag vill egentligen inte ha några plastbyttor.

T-shirten sydde jag i en tunn bomull/lycra blandning, det blev ett litet pusslande för att få mönstret att se bra ut och stämma någorlunda överens och jag tycker jag lyckades. Fick en snutt helvitt över från ena kanten som om jag snålar lite kan räcka till en till topp. Den här gången provade jag att sy muddarna så smala så möjligt och det funkade också bra, men smalare än sådär går det inte att göra dem tror jag får då skulle nog inte sömmarna se bra ut.

I morse vankades det pannkaka till frukost. Eftersom jag inte riktigt kom ihåg hur mycket mjöl det skulle vara i smeten, det var ett tag sedan jag gjorde pannkakor, så googlade jag det. Gud vad bra google är! Hittade iallafall en sida med en massa pannkaksrecept pannkakor.se, det gjorde att det pannkakssug som jag uppfylldes av i morse inte alls mättades av de "vanliga" pannkakorna vi åt till frukost. De som är mest lockande just nu är receptet på amerikanska bananpannkakor men det fanns fler som verkar rackarns goda.... Mer pannkakor till folket med andra ord!!

Såg precis på en så bra film på Svt, gamla goda Svt som inte förstör filmer med reklamavbrott. Det var en Aki Kaurismäki-film, Mannen utan minne. Det handlar om en man som blir misshandlad svårt och därefter förlorar minnet och sin identitet. Utan ett namn blir han en utstött i det byråkratiska samhället, men bland samhällets olycksbarn möter han medkänsla, kärlek och värme. En riktigt bra film som gick direkt in i hjärtat, finsk fåordig och med riktigt bra soundtrack. Här är ett klipp från filmen där Marko Haavisto & Poutahaukat framträder i lägereldens sken för de utstöttas gemenskap.

Det har blivit mycket rött på sistone och varför inte, rött är en riktigt fin färg. Ikväll blev jag klar med en pennkjol i ett härligt rött manchester tyg. Jag tror den kommer bli en favort. Tyget hittade jag hemma hos mor och det har förmodligen ett antal år på nacken, för det låg längst in i en garderob. Det var en liten stuvbit som jag med lite trixande fick ut så det blev en kjol, fick till och med över en liten snutt som jag skulle kunna göra till exempel ett skärp av. Det är en riktigt mjuk manchester med lite, lite strech vilket passar bra när det är en kjol i snäv modell. Jag gjorde linningen rejält bred, har märkt att pennkjolen sitter lite bättre då, iallafall på mig, sen tycker jag det är snyggare med nästan en decimeter linning i midjan.

Läser man för många romantikromaner i westernmiljö blir man skadad eller ska man kanske säga insnöad. Jag läste i förra veckan en hel radda "cheeziga" romaner där stolta indianer, vackra kvinnor, ruffiga cowboys och präriesolnedgångar var frekvent förekommande och blev så insnöad att jag var tvungen att prova på att baka majsbröd och äta det till en rejäl Chili con carne, westernstyle middag med andra ord. Borde haft en lägereld att äta vid men det fick duga med tv-soffan.

Det blev gott faktiskt, en smak som inte provats förut och det är ju alltid spännande. Brödet var godast nybakat medan det förtfarande var lite ljummet och det passade väldigt bra ihop med den starcka Chilin con carnen som jag fick maken att slänga ihop. Brödet var kanske lite i sötaste laget, så nästa gång jag bakar det så ska jag dra ner lite på sockret, men bara lite, för det var som väldigt gott som det var.



Receptet fick jag från "Bullar av stål" som gick på Svt för några veckor sedan. Riktigt bra bakprogram måste jag säga, det är härligt när det är rejält och inte bara finlir.

Ingredienser:

2,5 dl     polenta
2,5 dl     vetemjöl
3 tsk      bikarbonat
¾ tsk     bakpulver
1 msk    socker
1 tsk      salt
3,5 dl     mjölk
3            ägg
60 g       smör
1 paket  bacon
3-4 st     färska eller syltade jalapeño-chili (jag tog ca en matsked sambal oelek istället)
 
Gör så här:
Sätt ugnen på 220 grader. Stek baconet tills det blir knaprigt och finhacka chilin. Lägg smöret i en liten rågbrödsform och ställ in i ugnen några minuter. Ta ut den när smöret har smält. Under tiden vispar man ihop ägg och kärnmjölk. Blanda i de torra ingredienserna. Rör ner det torra i mjölken tillsammans med chili och bacon.
Vänd och vrid på formen så att smöret fördelas jämnt och häll ner resten av smöret i degen. Häll degen i formen och grädda cirka 30 minuter tills brödet är härligt brunt och genomgräddat. Testa med en trästicka efter 25 minuter. Om något fastnar på stickan ska brödet gräddas en stund till.

(Jag fick grädda mitt bröd i ca 45 min innan det blev färdigt, men jag antar att det beror lite på vad för typ av ugn man har.)

Idag snickrade jag ihop en till topp i ett tyg jag fick av min mamma. Det var var fint, i strechig bomull med rädisor på, jag tror iallafall det är rädisor. Någon sorts grönsak eller frukt är det iallafall...

Jag gillar att sy toppar med muddkant på i ringninen, det blir så mycket snyggare än när man bara viker ned kanten. Det  röda muddtyget köpte jag idag när vi var i stan. Det var egentligen menat till en ceriserosa tröja jag tänkte sy i velour, men när jag kom hem så såg jag att färgerna inte alls passade ihop som jag tänkte i sybutiken. Borde ha tagit svart istället. Men ingen skada skedd, det går ju som sagt att använda det röda till andra saker. Synd bara att jag måste vänta med att sy den rosa velourtröjan (eller jag tänkte snarare göra den som en munkjacka med dragkedja och fickor än en regelrätt tröja....) men men, den som väntar på något gott som det heter. Får sy andra saker emellan tills jag fått tag på det svarta tyget..

Köpte även lite annat smått och gått i sybutiken, bland annat nya nålar, och jag måste säga att det blev faktiskt en rejäl skillnad att sy med strechnålen i trikån. Stygnen blev jämnare och sen när jag bytte till en 80 nål när jag började på en röd  pennkjol i manchester så kändes det som att sy i smör nästan. Det gick jättelätt. Kommer inte ihåg vilken nål jag hade förut, för det var längesedan jag bytte. Men en sak är säker, bra var den inte....

Jag gillar att lyssna på soundtrack, soundtracket till en av mina favoritfilmer The Aviator har desutom med en gammal Gershwin-låt som en av mina favoritartister Rufus Wainwright sjunger. Så passande!

Hittade ett klipp från Conan O`Brien med hela låten. Åh, vad jag önskar att jag spelade kornett eller trumpet när jag hör den istället för saxofon. Inget ont om saxofoner visserligen men det där lite burkiga ljudet är så härligt 20-taligt....