En liten mani....


Det började med mammas gröna. Som jag alltid älskat, sen köpte jag det marmorerade röda, sen behövde jag bara två till och då skulle jag vara nöjd. Det var iallafall vad jag sa till maken och vad jag sa till mig själv. Jag tror nog att vi båda två kan fastställa att det inte så inte är fallet. För jag undrar allt när man kommer känna sig nöjd. Med bakelitbeståndet alltså.....Och sen, om man någon gång skulle känna sig nöjd med sitt antal armband och inse att man faktiskt inte behöver något mer. Ja, då finns det ju örhängen och halsband kvar......Ja, för varför ska man göra något halvhjärtat när man lika gärna kan göra det maniskt?

Ibland när jag inte har något annat att göra kan jag samla alla mina armband och försöka bestämma vilken jag tycker är finast och vilken som skall få bli favorit. Det är lika svårt varje gång, det går bara inte. För de är ju så fina allihop.....





I've got a new mania, a bakelitemania, and my collection is now two months into it quite a bit larger than it was before when I just had the single applegreen one to brag about....


Kommentarer
Postat av: Lisa

Det är som du skriver, snygga allihop! Själv har jag till mitt stora förtret för smala handleder för att vuxenarmband ska sitta kvar.

2011-02-19 @ 21:12:43
URL: http://lisakristin.wordpress.com
Postat av: Olivia

ajaj, attans....ja det är ju svårt att råda bot på..för man kan nog inte "pumpa" för att biffa till handlederna direkt... (öh, det lät lite snuskigt, men jag menade faktiskt att träna dem, typ med hantlar...) men det finns ju ibland barnarmband bakelit, har sett flera stycken på etsy..fast de kanske är för små då istället....

2011-03-01 @ 21:31:16
URL: http://vidmittskrivbord.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0