Vid mitt skrivbord....

Det var jobbigare att flytta in i hus än jag trodde. Det vill säga, så fort själva flytten var över som i och för sig var jobbig i sig självt kom det där andra. Att vara ny på ett ställe där man inte har någon anknytning, bo i ett hus vilket ger en hel del mycket mer ansvar och åtaganden än en ynka lägenhet. Sen om man lägger på lite utbrändhet och sen dåligt väder. Ja då har man faktiskt en dålig vecka. Och det har jag haft...Jisses....Vi har dessutom haft en del otur denna vecka som bara bättrar på den där känslan, vad sägs om en mindre trafikolycka, inget allvarligt mest pinsamt och en liten ekonomisk förlust. Eller att bli totalt utskällld av en granne som var som en Rolf Lassgård i en Lars Norén-version av Jägarna. Råkade möta just den karln på grusvägen till huset som är rätt slingrig och han kom rätt snabbt och menade att det var vårt fel för att vi skar kurvan. Vilket vi inte gjorde. Men den utskällningen vi fick, herreminje. Både maken och jag var alldeles darriga i knäna och kallsvettiga. Har aldrig varit med om liknande och vill inte vara det heller. Sen visade det sig som tur var att karlen i fråga har dåligt morgonhumör och dessutom spelat teater i flera år. (Det märktes kan jag säga) Han bad senare om ursäkt för att han gapat på oss och sa att han visst tagit fram sin teaterröst litegranna. Mjo, tjena! Men vi fick en låda med hjortkött som plåster på såren...Alltid något, inte sant?

Ligger lite lågt med inlägg ett tag till med andra ord, har fortfarande åtskilligt mycket att fixa med innan flytten kan sägas vara klart, det är ju förbaskat tröttsamt att bo i flyttkartonger. (Har inte heller fått ordning på bild-uppladdningen, dumma blogg.se, måste visst maila och fråga om hjälp en gång till...)