Vid mitt skrivbord....

I torsdags letade jag förgäves på stan efter bra snoddar till flätor. Hittade inga bra.

Idag kom jag på en så enkel grej att det kändes genialiskt i den stunden. Jag hittade tunn resårsnodd i en gömma, visste inte ens att jag hade sådan. Så klippte jag till en lämpligt lång bit, trädde på två fina knappar som jag tänkte ha till en blus men som jag insåg skulle bli snyggare med vita pärlemorknappar, sen knöt jag. Voilá! En perfekt flätsnodd med hjärtan. Efter den första gjorde jag en till sen gick jag omkring och kände mig både smart och snygg. Fasiken vilken bra komination!

Har haft lite för mycket att göra nu senaste veckan och har inte helt återhämtat mig från förra veckans förkylning på grund av det. Finns inget mer frustrerande än att vara väldigt trött och samtidigt veta att man inte får vila ut föränn flera dagar senare. Idag är det äntligen den dagen då inget är inbokat så lite vila skulle kunna gå att ordna.  Men då är jag istället så uppjagad att jag vaknar vid sju och kan inte somna om, trots tröttheten är jag rastlös som tusan. Frustrerande då att inte ha lite härligt saftig koisklitteratur att läsa. Det är ju det den är till för (i mitt fall iallafall), att stressa av och få mig att tänka på annat....Men jag tror jag får en i brevlådan idag för jag köpte en Casino roman som jag inte har på tradera i förra veckan. Fantastiskt, nu har jag bara fyra kvar tills samlingen är komplett.

Istället för att läsa om rucklande grevar och oskyldiga damer i nöd så kanske en morgonstrosning i trädgården funkar lika bra. De här vackra blommorna finns därute nu i massor (Vad är det för sort? Några olika slags pingstliljor kanske?), även om det kanske är synd att plocka blommorna, för de håller ju längre om de får stå kvar, kunde jag inte motstå att göra det igår. Det är något speciellt med snittblommor inomhus i buketter. De fyller hela rummet med en honungssöt doft och ger glädje när man tittar på dem. Kristallvasen har jag fått från min mormor, det är så fint när solens strålar förändras genom kristallen och lyser upp duken på bordet. Tänk ändå med vilka små medel man kan förgylla sin vardag!

Äktenskap är fyllt av kompromisser. Ett exempel på en sådan kompromiss kan gälla vad man käkar om man är ute på en tur och inte varit så duktig att man packat matsäck. Borde faktiskt packa matsäck oftare när vi är ute och åker, men på något sätt glöms det ofta bort på grund av allt annat som skall kommas ihåg.

Snabbmat är ju egentligen inget att hänga i julgran, men ibland på sitt äckelsätt kan det vara riktigt smaskens. På västkustsidan av Sverige brukar det bli en "Hel special med räcksallad", men på den andra sidan verkar det inte finnas lika många ställen som kan göra en "Hel special" att vara stolt över (Absolut bästa stället för en sådan finns på korvkiosken utmed E20 precis norr om Allingsås.) därför får ofta numer korvmojjen falla till föga för hamburgerhaket.

Men......Jag avskyr Macdonalds, Burger King med egentligen fastän inte lika mycket. Därför propagerar jag alltid för Max, det är ju iallafall svenskt och enligt min mening godare än båda ovanstående. Något som min make förnekar å det skarpaste varje gång vi börjar bli hungriga på vägen och letar efter ett ställe och stanna på. En räddare i nöden blir ju då de ställen som blivit välsignade med både Max och MacDonalds nära varandra, såsom södra infarten till Nyköping där vi stannade igår. Även om man kan undra hur det kan bära sig att ligga sin konkurent är det ju bra för oss för då kan maken få sin amerikanska-kapitalist-hamburgare (Något som inte uppskattas när jag påpekar det men man måste ju få retas.) och jag kan få min härliga svenska helylle-dito.

Upptäckte ett ganska rejält syftningsfel i mitt förra inlägg om Victoria and Albert museum. Har ju aldrig varit där (på museet alltså) utan det var ju i London jag menade att jag var när jag inte var intresserad av annat än leksakerna på Harrods. Så knasigt det kan bli med orden ibland. 

Jag skulle vilja åka till Victoria and Albert Museum i London. Nästa gång jag kommer till London ska jag se till att klämma in ett besök. Har varit där förut men jag var bara 5 år och knappast intresserad av museum då. Det enda jag kommer ihåg från den resan är är leksaksavdelningen på Harrods.

Victoria and Albert museum hade under början av 2008 en vad som verkar vara jättefin utställning om couture mellan -47 och -57. De har fortfarande kvar massa rolig information om den på hemsidan, mycket fina bilder och texter som gör att jag önskar att jag hade kunnat gå på den. Men det bästa var nästan att de lagt ut ett mönster på en 50-tals klänning, omgjord för att passa moderna storlekar. Bara att ladda ned och skriva ut. Suveränt!

En sak man kan tänka på när man ställer in en relativt starkt doftande växt i ett litet rum som man sitter i en längre stund samtidigt som man arbetar på något som är lite pilligt och koncentrationskrävande att man ofta samtidigt ger sig själv en rejäl huvudvärk. Hägg är uppenbarligen en växt som antingen helst avnjuts utomhus eller i ett större rum än det jag använder som syrum. *lägger i bra att veta mappen i minnet* 

Det var inte så mycket att hänga i julgranen faktiskt, tatueringsmässan alltså. Eller snarare, det var lite för dyrt med 100 kr i inträde när det inte var så mycket att se. Det var ett framträdande av en fakir som gjorde knasiga saker och det är ju inte varje dag man får se en karl sticka stora nålar genom arm och ben, så det är ju iallafall något. Jag köpte två hårspännen och hårband också som jag tyckte var söta. De gjorde även att jag blev väldigt sugen på att pyssla lite själv och inte bara sy kläder. Måste därmed köpa mig en limpistol, har alltid velat ha en och nu är det dags.....

Idag är det en strålande fint väder och allt visar på att det kommer bli en härlig söndag. Idag ska vi åka till Svenska tatueringsmässan i Norrköping. Hade egentligen tänkt åka igår, men så glömde vi totalt bort det och kom på det först när det var för sent. Men ingen skada skedd, det var ju en dag imorgon också. Jag är väldigt sugen på att göra den där armtatueringen jag klurat ut, men eftersom det brister i finansieringen får det vänta ett slag till. Bah! Det är så trist att vänta på saker, som ett barn vill jag ha allt roligt med en gång. Men men, allt har sin tid som de brukar säga och jag antar att man måste hålla med. Men jag kan ju erkänna att tålamod inte är en stark dygd även om jag skulle önska det. Det är bra att vi haft ett hyfsat späckat helgschema för annars hade jag otåligt gått och väntat in vardagen och i förlängningen, postbilen. Beställde böcker i veckan som verkligen är efterlängtade, dels var det en bok om mönsterkonstruktion som skall bli intressant att läsa men framförallt var det några härligt saftigt, cheeziga romaner som jag inte kunde motstå..

Vad sägs om den här handlingen: En arrogant greve som är överhuvud för sin släkt måste ta hand om arvsföljden på ett spektakulärt sätt då hans homosexuelle kusin lider av syfylis i slutstadiet. Hur gör han då? Jo, han betalar en bordell för att få tag på en oskuldsfull flicka av "bra familj" som är i ett sådant läge att hon inte kan säga nej till hans erbjudande. Att gifta sig med kusinen men bli älskarinna till honom själv och därmed kunna få en arvinge som iallafall är avlad inom släkten. Jag gissar att greven med kontrollbehov kommer upptäcka att flickan han skaffat kommer lära honom ett och annat, förhoppningsvis lite hyfs och att inte spela med andra människors känslor på det sätt han gör...Sen blir de givetvis kära i slutändan, det är ju en garanti med den här typen av litteratur...Gött mos, med en sådan handling kan det ju inte gå fel.

Kan ju tillstå att handlingarna i de två andra böckerna jag frestades att beställa är minst lika rafflande och att det verkar som Adlibris lager på pockets i den här genren verkar vara nästan outsinligt. Det bådar inte gott för den där armtatueringen, för hur ska en stackare kunna spara pengar när det är så frestande att bara klicka hem lite "god" dålig lektyr att läsa innan läggdags. Snacka om omöljigt uppdrag!

Igår när vi satt i tv-soffan och tittade på Sverker hittat på i den här veckans avsnitt av Plus fick vi lära oss ett nytt ord. Ett ord som jag inte ens visste fanns men nu när jag har lärt mig det känns det som det kommer vara ett stående inslag i mitt vokabulär. För det var helt enkelt så bra.Vilket var då ordet som fick mig att nästan sätta min kopp te i halsen av förtjusning, jo fördyring. Fördyring!

Inslaget handlade om en gammal dam som fått sin hemförsäkring höjd pga en glömd tv-avgift som resulterade i betalningsanmärkning. Hon hade alltså råkat ut för en fördyring av sin försäkringspremie....

Jag tycker fördyringen rent generellt i samhället börjar kännas i dessa dagar av lågkonjunktur. Ett praktexempel är fördyringen av Ica's Kalimataoliver, för tre år sedan kostade en burk oliver 23 kr, nu ligger priset på hutlösa 37. Det är verkligen ett kors att bära i hushållskassan då det går åt rätt mycket oliver i vårt hushåll. Tur att Coopforum hade ett restlager med kalimata som endast gick på 20 kr burken, vad vi ska göra när de är slut återstår att se....Ja si tänk den där fördyringen, den breder ut sig...

Jag tycker att det inte är lika lätt att upprätthålla piffigheten i det snöslask som iallafall den delen av Sverige jag uppehåller mig i har varit förbannat med. Och nu när våren börjar spricka upp kännar jag riktigt hur behovet att vara chic kommer tillbaka. Hittade ett jättefint armband på happystore som manade  på det behovet lite. Eftersom jag redan har örhängen och hårspännen som liknar det så känns det lite extra mycket i ha-begäret. Såg framför mig vad snyggt det armbandet skulle vara med en fladdrig sommarklänning. Jag har ett väldigt fint vitt bomullstyg med små blå prickar som skulle passa väldigt bra till en sådan.

Och tänka sig, armbandet fanns i rosa också och det fans brosch som matchade med.....Ajaj...Det här kan gå illa, som tur är håller maken i plånboken i vår familj, jo jo här kör vi de gamla könsrollerna minsann. ;)

När man är sugen på smäktande kärlekssånger är Jo Stafford ett ypperligt val. Det är lite samma känsla på henne som på Patsy Cline tycker jag. Väldigt bra kvällsmusik, när man går och pysslar med något eller sitter och syr på kammaren. Hon är med sin mjuka röst är mycket passande när man är på det där romantiska humöret. Och det är man ju allt som oftast...

För ett tag sedan tog maken och jag beslutet att inte skaffa betal-tv, det vill säga kanalerna som inte ingår i de fria marksändningarna. Ansåg det en skymf att betala för kanaler som luckrar upp programmen med reklam. Vi beslöt oss för att istället för det lägga pengarna på att hyra film istället, så man kan se film utan att bli irriterad på 10 minuters långa avbrott då man blir itutad att köpa både det ena och det andra. Ett beslut som gav oss en väldigt härligt upphöjd moralisk känsla, nästan lika skönt som att bojkotta länder som vi anser gör något fel genom att inte köpa varor från det landet. (Prova det för fanken, det är gött i själen att känna att man som konsument har en stor makt i sina händer.)

Iallafall, just ikväll känns väl det där beslutet att inte betala för tv-abonnemang lite sisådär. För ikväll är det Desperate Houswifes, oh mon dieu. Jag älskar den serien och vetskapen att nya avsnitt visas som jag inte kan se grämer mig något fruktansvärt. Men men, det är ju lätt att ta ett beslut om att avhålla sig från saker om de inte är saker man saknar. Det måste ju vara genom att försaka det man vill ha kan man som man kan känna sig upphöjd. (ojoj, ännu ett steg närmre nirvana, jag försakar ett favoritprogram *ironisk*)

Mm...nja, försaka kanske är att ta i. För som maken poängterade. Tar man avgiften som exempelvis boxer tar ut för två månader tv så har man en Desperate houswife-box. Man får således ta och köpa sina serier istället, se dem när man vill, hur många gånger man vill och utan avbrott. Är inte det gött mos, så säg? Nu får man visserligen vänta ett tag på att boxen ska komma ut men, den som väntar på något gott....

Idad är det ju fetisdagen och jag har ett extremt semlesug. Men det blir ingen semla för mig inte den här veckan iallafall, för min assistent är fortfarande i en flyttkartong och köket är minst sagt inte bakvänligt än så länge. Eftersom det är för långt att åka till Steinbrenner & Nyberg på järntorget i Göteborg och köpa en semla så avstår jag helt. Anser att köpesemlor som inte kommer därifrån inte är värda att köpas. Styvnackat, inte sant! Får väl se hur länge semlebehovet håller i sig om jag faller för frestelsen och bakar ändå, trots det omöjliga köket som vi ännu inte börjat renovera.

Istället för semla fick jag mig en rackarns trevlig promenad med maken i förmiddags och verkligen njöt av vad vacker naturen är här i obyggden där vi bor....Idag var det särdeles fint väder, solen sken, himlen var blå och det var inte så värst kallt.

Så här ser det ut där vi brukar gå vår morgonpromenad med hunden. Skogen är alldeles tyst och ibland ser man hjortar eller rådjur men alltsom oftast är det endast de åstkilliga spåren efter dom som säger att de finns där.

Idag har det varit en skön söndag. Solen har lyst, himlen var gnistrande blå och snön låg vit över granar och snår. När jag satt på toaletten i förmiddags såg jag en jättesöt ekorre från toalettfönstret. Det var en riktig myskänsla i att sitta och titta på den söta lilla filuren som satt på en snötäckt tuva bara några meter ifrån mig, helt ovetandes om (tror jag iallafall) att den var iakttagen. I den stunden fick jag en märklig känsla av frid och kanske har de tvivel som ansatt mig, över det smarta i att bo så här isolerat, gett med sig. För omställningen har varit väldigt jobbig. Det känns som jag påbörjat en resa där slutmålet är att få reda på vem jag egentligen är och vad jag vill. Jag trodde att jag redan visste det men uppenbarligen har jag inte haft en aning. Det har varit skrämmande om något att helt plötsligt få sådana tvivel om vad ens plats i livet bör vara, mattan har liksom rykts undan och det känns som fotfästet inte längre finns där. Men den där korta stunden när jag satt och tittade på ekorren gav några glimtar av hur det är att ha ett inre lugn. 

Idag är det ju fredagen den 13e, inte för att jag brukar uppmärksamma det men just nu kändes det lite olustigt. Jag är nämligen ensam hemma eftersom maken är borta i jobbet. Men som tur är kommer han hem innan kvällen så man slipper sitta och kura i en mörk stuga ensam i skogen. För det kan nog kännas lite läskigt. Dagen till ära vankas det blodig zombie film, Planet terror, hemmagjorda hamburgare och en varsin Spitfire ale. Trevligt värre. Har inte sett just denna zombiefilm så jag är förväntansfull. Jag gillar speciellt Rose McGowans amputerade ben i form av maskingevär. Undrar just hur det funkar att gå på....

Vi har nämligen ett sånt där abonnemang på Lovefilm, så vi får filmer hemskickade i brevlådan. Mycker praktiskt när man inte längre bor fem minuter från närmaste hyrfilmsbutik utan istället har lantbrevbärare. Igår såg vi Alien Vs Predator också en mycket "bra" film. Såg till att genast lägga till uppföljaren i filmlistan, för man vill ju se vad som händer sedan......

Just nu har jag otroliga valkval...Jag hatar att välja, det kan vara vadsomhelst men det ger alltid stor beslutsamhetsångest. Ibland kan jag stå i 10 minuter vid müslihyllan på mataffären med ångest för att jag inte kan bestämma vilken som är bäst. Det ger min man psykbryt och jag kan förstå att det är irriterande, jag själv blir ju irriterad på mig och min beslutsamhetsångest.

Så när det gäller större saker än müsli tro fasiken att man får svårt att fatta ett belut. Nu är det glasögon som gäller. Måste ha nya för jag ser dåligt och får ont i huvudet. Men vilka det är frågan. Har redan ringat in urvalet åtskilligt eftersom jag vet att jag bara vill ha Alain Mikli-bågar. Mikli är bäst så enkelt är det. Dessutom passar hans bågar min ansiktsform väldigt bra och de är lite mer stylich än många andra.....Hade ett gäng hemma över helgen och hittade en modell som passade väldigt bra. Men de var väldigt röda. Jag hade ju siktat på glasögon i en färg som är lite mer flexibel, men de röda såg bäst ut och kändes bäst.

Det här är inte rätt färg, den röda jag provade som Synsam hade var mer körsbärsröd.