New Look....
Jag har varit på jakt efter ett passande ylletyg för en cirkelskuren kjol inspirerad av Diors "New Look". I förra veckan lyckades min mor, som höll ögonen öppna för min räkning, hitta ett tyg som var perfekt . Det är en petrolfärgat ylleflanell i mycket fin kvalité och det kommer bli en alldeles underbar kjol. Nu måste jag bara skynda mig att sy färdigt den eftersom jag ska åka till göteborg över helgen för att hälsa på vänninorna och visst vore det trevligt att anlända i staden med en rykande färsk yllekjol.
När man gör cirkelskurna kjolar går det åt mycket tyg, men det bästa är att efter jag klippte till kjolen blev det rätt mycket kvar för jag köpte rejält eftersom det var så fint. Det som är kvar kommer räcka till både det ena och det andra. Jag tänker mig en liten kort jacka att matcha kjolen, kanske en till snävare kjol. Så funderar jag på om jag inte borde sy en liten handväska också, det är ju trevligt att ha en välmatchad outfit...
Inspiration....
Ava Gardner var en väldigt stilig kvinna. Egentligen är jag inte överförtjust i hennes filmer, det finns andra som jag gillar mer....Men tjusig det var hon verkligen....Som en mörkhårig donna söker jag ju mig naturligt till andra sådana för hårinspiration....För tjusigt hår det har hon verkligen....(och en sån där svart slimmad klänning vore inte helt fel heller.......)
Amerikanska pancakes....
Idag gjorde jag goda Amerikanska pancakes till brunch. Det är lätt som en plätt (haha) och de går snabbt att få färdiga. Tillsammans med lite stekt bacon, fair trade-sirap (Gjord på rörsocker, den är mums!), morotsstavar och lite strimlad vitkål får man sig en maffig tallrik som blir en bra start på söndagsmorgonen. Egentligen är det kanske godast med kaffe till men jag hade ett överhängande sug efter Earl Grey Special med en citronskiva i att kaffet fick vänta till efter-lunch-fikat istället. Det funkar det med. Jag är dessutom just nu totalt beroende av Earl Grey Special med citronskiva i. Så beroende att nästa helg då jag ska hälsa på vänninorna i Göteborg för att svänga loss kommer ta med mig ett lager te. Bara för säkerhets skull, man vill ju inte få abstinens och te-frossa.....
Jag gillar det här receptet på Amerikanska pancakes.
1 ägg
2 dl filmjölk
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 msk socker
1/2 tsk salt (jag tar oftast lite mer)
Vispa samman ägget med filmjölken. Tillsätt de torra ingredienserna, se till att bakpulvret rörs ut i mjölet först. Vispa samman smeten med en gaffel så det är helt blandat utan klumpar. Det ska vara tjock i konsistensen. Hetta upp ett plättlagg och smörj den sedan med rejält med smör (istället för att tillsätta smör i smeten ser jag till att steka i ordentligt med smör). Klicka ut smeten i plättlaggen och stek på låg värme.
Ragrollers.....(del 2)
Nu har jag äntligen fått tiden att räcka till så jag kunde göra klart mina ragrollers och testa dem. Visserligen råkade jag göra alldeles för många, men det är ju alltid bra att ha några extra. Eftersom jag är totalt ny på det här med att locka håret måste jag säga att jag är väldigt nöjd. Nöjd och "hooked", för det där med lockar var väldigt roligt och jag tyckte inte mina ragrollers störde skönhetssömnen nämnvärt. Det kändes till och med lite härligt gammeldags att gå och lägga sig med hemmagjorda pappiljotter på skallen och resultatet när jag väl friserat till burret blev bättre än väntat. Jag har dessutom funnit en användning för den svinborst-borste jag köpte för många år sedan och aldrig riktigt gillat. Till det här syftet funkade den utmärkt. Nu går jag ju i och för sig och suktar över en Mason Pearson-borste att byta ut min Åhlens-dito med....Men det ska jag prata med Tomten om vad det lider och sedan ska jag tipsa honom om att man kan köpa Mason Pearson-borstar mycket billigare via diverse djurbutiker på nätet. Tydligen är det inte bara retro-hairdos som mår bra av sådana borstar utan även utställningskatt-frisyrer.
I små gömmor hittar man skatter...
Ibland är jag så glad över att bo i ett gammalt hus med massa prylar från förr. Förut när jag var nere i källaren och rotade lite hittade jag en gammal telefon. En sån där man har på väggen, med en "tratt" man pratar i och en annan "tratt" med sladd som man sätter mot örat. Jag gissar att den är från 20-30-tal eller så....Jag gissar att det inte var alla hushåll som hade råd med eller tyckte det var värt att sätta in telefon såpass tidigt. Men så var min mormors pappa en entreprenör som var tidigt ute med många saker. Till exempel var han den andre i samhället att skaffa bil när det begav sig. Den som hann före var direktören på järnverket. Men det var inte så att han skaffade bil för att vara ute och nöjesköra, nej för vid sidan av sitt vanliga jobb på järnverket började han även köra taxi. Det tycker jag är lite häftigt.....
Telefonen jag hittade ska jag renovera och fixa till. Den var lite sliten och dammig efter att ha legat i källaren så länge som jag misstänker den gjort. Sedan ska jag sätta upp den på väggen och kanske någon gång låtsasprata i den..Men jag måste verkligen hitta en bra vägg att sätta den i, för när jag lyfte upp den fick jag en smärre chock. Den var jättetung, nästan så tung att jag måste be maken bära upp den ur källaren. Men bara nästan.....
Tänk vilken utveckling som skett de senaste 100 åren ändå. Då hade man telefoner som man nästan behövde skottkärra till och nu finns det sådana som är tunnare än en blyertspenna...Undrar vad gammelmorfar Karl hade sagt om den saken....
Det roliga med att hitta skatter i form av gamla telefoner firar jag med dagens favoritlåt som inte har något med telefoni att göra alls....Men Mando diao är så jäkla bra!
Telefonen jag hittade ska jag renovera och fixa till. Den var lite sliten och dammig efter att ha legat i källaren så länge som jag misstänker den gjort. Sedan ska jag sätta upp den på väggen och kanske någon gång låtsasprata i den..Men jag måste verkligen hitta en bra vägg att sätta den i, för när jag lyfte upp den fick jag en smärre chock. Den var jättetung, nästan så tung att jag måste be maken bära upp den ur källaren. Men bara nästan.....
Tänk vilken utveckling som skett de senaste 100 åren ändå. Då hade man telefoner som man nästan behövde skottkärra till och nu finns det sådana som är tunnare än en blyertspenna...Undrar vad gammelmorfar Karl hade sagt om den saken....
Det roliga med att hitta skatter i form av gamla telefoner firar jag med dagens favoritlåt som inte har något med telefoni att göra alls....Men Mando diao är så jäkla bra!
Den eviga shampojakten...
Det verkar som att man ständigt skall befinna sig på jakt efter bra hårvård. Jag vet inte om det är så att jag har orimliga krav eller om mitt hår är speciellt kräset...(Förmodligen är det så att jag innerst inne gillar att fundera på sådana här saker...)
Det jag vill ha är ett milt schampo och balsam utan massa konstiga tillsatser...För några år sedan exprimenterade jag ju en del med att göra eget, eftersom jag gillar de krämer och liknande som jag gör själv. Men schampo gick jag bet på, det blev aldrig riktigt som jag ville ha det. Min mamma som också gillar att göra egen kosmetika gjorde för många herrans år sedan ett schampo som blev jättebra, milt och skönt och håret blev som silke....Tyvärr har vi inte lyckats göra det igen, och receptet verkar vara helt försvunnet...Irriterande om något. Nästan lika irriterande som att vi inte kan komma på hur mormors mor Agnes gjorde sina fantastiska pepparkakor. Hon gjorde dem alltid på "känn" och tog tyvärr med sig receptet i graven. Sedan dess har varje papparkaksbak varit ett försök att återskapa dessa pepparkakor. Vi har aldrig lyckats...
Åter till shampo-frågan....
Förra gången provade jag märket Aveda. Det var väl okej men inte perfektion, det innehöll desutom silicon märkte jag efter en nogrannare studering av innehållsförteckningen, det vill jag inte ha i mitt hår.
Nu står jag istället i valet och kvalet..... John Masters Organics....Eller Essential Care...De är ekologiska och när man läser innehållsförteckning och så verkar de bra båda två. John Masters är lite dyrare, betyder det bättre eller sämre? Essential care däremot har inget balsam, det står att man inte ska behöva det. Till det ställer jag mig tveksam, för mitt hår trasslar alltid ihop sig utan balsam...Men men...hur ska man tänka egentligen? Man kan ju visserligen alltid ha ett balsam i annat märke, men det känns lite sådär.....
Det jag vill ha är ett milt schampo och balsam utan massa konstiga tillsatser...För några år sedan exprimenterade jag ju en del med att göra eget, eftersom jag gillar de krämer och liknande som jag gör själv. Men schampo gick jag bet på, det blev aldrig riktigt som jag ville ha det. Min mamma som också gillar att göra egen kosmetika gjorde för många herrans år sedan ett schampo som blev jättebra, milt och skönt och håret blev som silke....Tyvärr har vi inte lyckats göra det igen, och receptet verkar vara helt försvunnet...Irriterande om något. Nästan lika irriterande som att vi inte kan komma på hur mormors mor Agnes gjorde sina fantastiska pepparkakor. Hon gjorde dem alltid på "känn" och tog tyvärr med sig receptet i graven. Sedan dess har varje papparkaksbak varit ett försök att återskapa dessa pepparkakor. Vi har aldrig lyckats...
Åter till shampo-frågan....
Förra gången provade jag märket Aveda. Det var väl okej men inte perfektion, det innehöll desutom silicon märkte jag efter en nogrannare studering av innehållsförteckningen, det vill jag inte ha i mitt hår.
Nu står jag istället i valet och kvalet..... John Masters Organics....Eller Essential Care...De är ekologiska och när man läser innehållsförteckning och så verkar de bra båda två. John Masters är lite dyrare, betyder det bättre eller sämre? Essential care däremot har inget balsam, det står att man inte ska behöva det. Till det ställer jag mig tveksam, för mitt hår trasslar alltid ihop sig utan balsam...Men men...hur ska man tänka egentligen? Man kan ju visserligen alltid ha ett balsam i annat märke, men det känns lite sådär.....
Om man är sugen på John Masters grejer finns det många ställen att köpa dem på. Om jag bestämmer mig för det tror jag att jag beställer här ifrån. Det var billigast när man räknade ihop frakten...
Essential care finns bland annat här.
Helst av allt skulle jag vilja rensa ut allt hårjox och bara vara "au naturelle" men hur skulle man få till frisyren utan hårspray? Har till och med övervägt sockerdricka som mor menade att de använde förr. Men borde inte det bli rätt klibbigt?? Kanske till och med dra till sig insekter. Inte trevligt isåfall...
Mmmm....John Masters hade ju visserligen hårpomada...Kanske vore något ändå...Det är iallafall något att klura på, och skönt är väl det...
Helst av allt skulle jag vilja rensa ut allt hårjox och bara vara "au naturelle" men hur skulle man få till frisyren utan hårspray? Har till och med övervägt sockerdricka som mor menade att de använde förr. Men borde inte det bli rätt klibbigt?? Kanske till och med dra till sig insekter. Inte trevligt isåfall...
Mmmm....John Masters hade ju visserligen hårpomada...Kanske vore något ändå...Det är iallafall något att klura på, och skönt är väl det...
Ragrollers.....(del 1)
Jag har klurat på det där med papiljotter och lockigt hår ett bra tag nu. Letat efter bendy rollers och så....Så igår när jag myste i soffan och tittade lite på From hell med en kopp te så kom jag på att jag faktiskt borde göra egna ragrollers. Sagt och gjort...
Det är rätt enkelt egentligen, det man behöver är skumgummi, lakansväv och en symaskin. Först klippte jag lakansväven i rektangulära bitar mellan 8-10 breda och 15-30 cm långa. Sedan sicksackade jag runtom, lade i skumgummit som jag klippt i avlånga bitar (ungefär 1-2 cm tjocka och 8 cm långa) i mitten av tyget. Sedan rullade jag ihop tyget om skumgummit och sydde två raksömmar på kortsidorna av det för att på så sätt hålla det på plats i mitten. Jag provade först att sy en raksöm och sedan vränga tyget och på så sätt göra en "tub" som jag sedan stoppade fyllningen i. Men det var alldeles för besvärligt och eftersom jag behöver rätt många, kanske 40 stycken, så var det på tok för tidskrävande. Man kan nog även göra så att man klipper tyget i en fyrkant som man sedan viker på mitten så man får en trekant i vilken man lägger fyllningen, men eftersom jag tyckte det funkade rätt så bra som jag gjorde tänker jag fortsätta med det. Ska bli intressant att se hur slutresultatet blir.....
Det är rätt enkelt egentligen, det man behöver är skumgummi, lakansväv och en symaskin. Först klippte jag lakansväven i rektangulära bitar mellan 8-10 breda och 15-30 cm långa. Sedan sicksackade jag runtom, lade i skumgummit som jag klippt i avlånga bitar (ungefär 1-2 cm tjocka och 8 cm långa) i mitten av tyget. Sedan rullade jag ihop tyget om skumgummit och sydde två raksömmar på kortsidorna av det för att på så sätt hålla det på plats i mitten. Jag provade först att sy en raksöm och sedan vränga tyget och på så sätt göra en "tub" som jag sedan stoppade fyllningen i. Men det var alldeles för besvärligt och eftersom jag behöver rätt många, kanske 40 stycken, så var det på tok för tidskrävande. Man kan nog även göra så att man klipper tyget i en fyrkant som man sedan viker på mitten så man får en trekant i vilken man lägger fyllningen, men eftersom jag tyckte det funkade rätt så bra som jag gjorde tänker jag fortsätta med det. Ska bli intressant att se hur slutresultatet blir.....
Om att sitta i sitt nattlinne och bli frustrerad...
Jag sitter i ett halvfärdigt nattlinne som jag började sy igår. Jag har alltid haft en vurm för vita nattlinnen, med spets. Helst av allt skulle jag ju vilja ha ett slott eller en borg att vandra runt i, i mitt nattlinne. Med ett kandelaber i hand och en stor hund vid min sida. Lite operamässig romantik sådär....Nu har jag ju ingen borg, men likväl en jättestor hund. Så det får väl duga...
Jag satt iallafall här och höll på att bli tokig för att jag inte kunde bestämma mig hur jag skulle göra halsringningen. Smått frustrerad iförd det vita halvfärdiga nattlinnet kom jag att tänka på Lucia di Lammermoor. Nu kanske det är att överdriva att känna sig tokig som Lucia, stackarn, som i sitt vansinne har ihjäl folk...(Iallafall sin brudgum som hon tvingats gifta sig med trots att hon älskade en annan, inte konstigt att hon blir tokig.).....och går omkring makabert blodig visserligen inte i nattlinne utan i sin bröllopsklänning. Men det är ju iallafall effektfullt rött mot vitt. Istället för att gå bärsärk som henne så bestämde jag mig för en paus av något slag, fikapaus, rökpaus, kaffepaus....Det blev en bloggpaus och jag hoppas att inspirationen kommer tillbaka, för det vore trevligt att gå till sängs i ett nytt nattlinne ikväll....
För lite inspiration lyssnar jag på en av mina gamla favoriter, Maria Callas. Ända sedan jag som barn, tillsammans med min käre far, brukade ta bilturer på snirklande skogsvägar och låta hundarna springa samtidigt som vi lyssnade på opera har jag varit fast. Maria Callas är enligt mig drottningen av operasångerskor. Här i en favoritroll, den som Violetta i Verdis La Traviata.
Jag satt iallafall här och höll på att bli tokig för att jag inte kunde bestämma mig hur jag skulle göra halsringningen. Smått frustrerad iförd det vita halvfärdiga nattlinnet kom jag att tänka på Lucia di Lammermoor. Nu kanske det är att överdriva att känna sig tokig som Lucia, stackarn, som i sitt vansinne har ihjäl folk...(Iallafall sin brudgum som hon tvingats gifta sig med trots att hon älskade en annan, inte konstigt att hon blir tokig.).....och går omkring makabert blodig visserligen inte i nattlinne utan i sin bröllopsklänning. Men det är ju iallafall effektfullt rött mot vitt. Istället för att gå bärsärk som henne så bestämde jag mig för en paus av något slag, fikapaus, rökpaus, kaffepaus....Det blev en bloggpaus och jag hoppas att inspirationen kommer tillbaka, för det vore trevligt att gå till sängs i ett nytt nattlinne ikväll....
För lite inspiration lyssnar jag på en av mina gamla favoriter, Maria Callas. Ända sedan jag som barn, tillsammans med min käre far, brukade ta bilturer på snirklande skogsvägar och låta hundarna springa samtidigt som vi lyssnade på opera har jag varit fast. Maria Callas är enligt mig drottningen av operasångerskor. Här i en favoritroll, den som Violetta i Verdis La Traviata.
I slutscenen har hon ju på sig nattlinne och även om det inte syns här så vet ju jag det och kanske kommer in i en bra känsla för vita nattlinnen med spets och romantik.
Lördag i sakta mak...Korv och vilda western...
Idag var det en lugn start på dagen som gällde. Det är ju ändå helg. Efter att ha legat och dragit sig i sängen extra länge tog maken, hunden och jag en lång promenad i det vackra solskenet. Det var oförskämt vackert höstväder här i Värmland idag... När vi sedan kom hem lagade vi oss en lunch som hette duga. Stekt potatis, lök, vanlig tjockkorv och hackkorv. Just hackkorv är något jag kommer sakna när vi lämnar Värmland, för det kommer vi att göra. Ska inte gå in på detaljerna än (vill inte jinxa något) men vi har planer på G. som inkluderar flytt, nya sysselsättningar och sydligare breddgrader. Men jag antar att man kan köpa lite hackkorv och lägga i frysen när den dagen kommer. Det är en värmlänsk specialitet, inälvsmat och inget för de veka. ;) Förbaskat gott är det iallafall, med potatis och lite lingonsylt till exempel. Eller som i en sorts pytt i panna som vi åt till lunch denna härliga lördag. Vill man läsa mer om hackkorv finns det till och med en bok om den. Har inte läst den själv, för riktigt så frälst är jag inte riktigt. Jag tycker bara det smakar gott.
Till denna tunga mat tog vi stekt ägg, en varsin folköl och så en liten liten hutt Skåne Aquavit. Ibland är tung mat och skåne något av livets elexir. Till denna härlighet såg vi ett avsnitt av Deadwood. Det passade perfekt ihop. Ibland brukar jag och maken roa oss med att para ihop filmer med vissa typer av mat och just till western passar tung, fet husmanskost väldigt bra. Helst av allt ska man ju käka bacon och Heintz baked beans, men det var vi inte sugna på just idag....
Till denna tunga mat tog vi stekt ägg, en varsin folköl och så en liten liten hutt Skåne Aquavit. Ibland är tung mat och skåne något av livets elexir. Till denna härlighet såg vi ett avsnitt av Deadwood. Det passade perfekt ihop. Ibland brukar jag och maken roa oss med att para ihop filmer med vissa typer av mat och just till western passar tung, fet husmanskost väldigt bra. Helst av allt ska man ju käka bacon och Heintz baked beans, men det var vi inte sugna på just idag....
Deadwood är ännu en riktigt bra HBO serie, utspelar sig i den lilla laglösa hålan Deadwod. Där de flesta män är laglösa, grymma och illaluktande och de flesta kvinnor är horor. Mysigt värre, eller hur? Det första avsnittet gav jag inte mycket för, inte så mycket till handling och alldeles för mycket våld. Men det tog sig och nu längtar jag desperat efter att "bara_få_se_ett_avsnitt_till".....
papayadoftande händer....
I förra veckan fick jag den här av mor när vi var på apoteket för att köpa på oss "första-mäss-hjälpen" dvs. huvudvärkstabletter och skavsårsplåster. De hade specialpris om man köpte två....
Med en fruktigt fräsch papayadoft och krämig konsistens kändes den härlig för händerna. Nu när det börjar bli kallare är det ju viktigt att smörja in tassarna ordentligt och ta på handskar när man är ute. För man vill ju inte få röda och nariga händer. Egentligen brukar jag ju göra mina egna krämer, det är ju lättare att kontrollera innehållet då. Men den här kändes rätt okej ändå. Utan mineraloljer dessutom och känns ju skönt.
Med en fruktigt fräsch papayadoft och krämig konsistens kändes den härlig för händerna. Nu när det börjar bli kallare är det ju viktigt att smörja in tassarna ordentligt och ta på handskar när man är ute. För man vill ju inte få röda och nariga händer. Egentligen brukar jag ju göra mina egna krämer, det är ju lättare att kontrollera innehållet då. Men den här kändes rätt okej ändå. Utan mineraloljer dessutom och känns ju skönt.
Om att hitta skatter....
Ibland blir man så glad. Som idag när jag rotade lite i en garderob och hittade en oansenlig liten pappkartong, öppnade den och hittade en skatt. Gamla mönster!!! En del av mönstrena var till barn, jag antar att det är saker som min mamma fått uppsytt av mormor Anna och gammelmormor Agnes som liten flicka. De mönstrena var fina men än så länge har jag inte så mycket glädje av dem. Till skillnad från mönstrena till dam. Bland annat de här fyra godbitarna.
Nu är mitt enda bekymmer tid. För jag har så mycket att göra den närmsta tiden, så många olika projekt som jag måste ta itu med att jag inte vet när jag ska få tiden att räcka till att sy upp några av dessa modeller. Kan inte bestämma vilken som är finast, de är så fina allesammans att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Sen fanns det ju fler mönster som såg rackarns fina ut, till exempel en tjusig morgonrock, en blus och tjusig dräkt med tillhörande pennkjol.....
Jag antar att jag tillsvidare får nöja mig med att titta på dem och klura ut vilka typer av tyger som är bäst att sy de respektive modellerna i. Det är ju också en rätt trevlig sysselsättning, tills jag får tiden att sy dem det vill säga. Kan ju erkänna att det kliar i fingrarna. Men som sagt, var sak har sin tid.
New tango orquesta...
I förra avsnittet av Sverige! handlade det bland annat om vintage och mode, det var väldigt intressant. Men inte nog med det så avslutades programmet med en livelåt med New tango orquesta, något som jag blev väldigt glatt överaskad av. New tango orquesta är inte så kända här i Sverige, det går bättre för dem runt om i Europa och Balltikum. Lite synd kanske för det är riktigt bra musik! En fröjd för själ och öron.
Missade du programmet så finns det här på svtplay!
Att göra grejer av glas!
I förra veckan bjöd mamma med maken och mig till en glaskonstnär hon känner. Vi skulle prova på att arbeta med glas, så kallad "fusing". Det är när man tar glas av olika slag, lägger ihop och smälter samman det i en stor ugn. Det lät klurigt först men var inte så svårt när man väl kommit in i det. Det svåraste var att förutse hur det skulle bli när det var klart och jag antar att det tar lite tid innan man blir riktigt duktig. De saker hon hade gjort (konstnären alltså) var riktigt imponerande och tjusiga, inte för att våra små "basic" glasbitar alls var i samma liga, men de blev inte såå pjokiga faktiskt. Inte för att vara första gången....
Jag blev väldigt begeistrad och helt uppslukad av att bryta sönder glasbitar och lägga ihop. Blodet nästan skvätte om mig, eftersom jag i min iver skar mig lite varstans på händerna. Men lite ska man väl lida för konsten, som de brukar säga. :)
Lite sådär kanske, jag tror att en limegrön stjärna i fönstret kommer bli mäkta tjusigt!
Jag blev väldigt begeistrad och helt uppslukad av att bryta sönder glasbitar och lägga ihop. Blodet nästan skvätte om mig, eftersom jag i min iver skar mig lite varstans på händerna. Men lite ska man väl lida för konsten, som de brukar säga. :)
Maken körde på stort och provade att göra en glasskål. Jag måste säga att jag är imponerad. Det var tänkt att han skulle ha sina jordnötter i den, men det blev nog lite för skör för det. Så den får stå som prydnad någonstans istället.
De andra glasbitarna vet jag inte riktigt vad jag ska göra med, körsbären i vänsta hörnet var tänkta som örhängen så de får nog bli det. Sen kan man ju allting hänga fast de andra bitarna i ett halsband, eller helt enkelt bara hänga dem i ett snöre i fönstret så solen kan lysa genom dem...
Lite sådär kanske, jag tror att en limegrön stjärna i fönstret kommer bli mäkta tjusigt!
Äggkopp!!!
Samtidigt som Syfestivalen var på Kistamässan var även Antik och kuriosa i den andra mässhallen. Jag gick dit en sväng när det inte var så mycket folk i vår monter och tittade. Det fanns väldigt mycket fint, så mycket att man nästan blev yr i huvudet. Men det mesta var enligt mitt tycke lite för dyrt. Jag insåg dock att jag är väldigt rik i porslin, eftersom jag tack vare arv från olika håll fått saker som de sålde dyrt där för ingenting och således har skåpen fulla av "antikt och kuriosa". Det är roligt när man inte är rik i pengar att iallafall få vara rik i porslin och silverbestick.
Den här äggkoppen var det enda som fick följa med mig hem. Den kostade 30 kronor och det tyckte jag den var värd. Ser framför mig hur äggfrukostarna framöver kommer bli gladare tack vare den här lilla juvelen.
Rött och grönt, det är skönt!!!
Rött och grönt, det är skönt!!!
Hemma igen med nya skor!!!
Äntligen hemma efter en hård helg. Har tillsammans med mor varit på Syfestivalen i Stockholm och sålt färg och garner. Det är roligt, man träffar mycket trevligt folk. Men det är väldigt slitigt också. Igår var jag så trött att jag hade frossa, det var obehagligt men allt jag behövde var tydligen sömn..För idag känner jag mig bättre men maken som är av den oroliga sorten bekände på morgonen att han varit så orolig att han sov dåligt och med jämna mellanrum petat på mig när jag sov, ifall jag skulle blivit sämre i sömnen. Detta har jag inget minne av, eftersom jag som var så utarbetat och trött förmodligen sov som en stock....
På lördagen innan mor och jag gick till hotellet svänge vi förbi en skoaffär. Det första vi såg var de här skorna, som vi både blev förälskade i. Så det blev så att två av paren gick hem med oss. Först var jag osäker på om de verkligen passade, för jag hade mäkta ont i fötterna och de var lite svullna efter att ha stått upp på betonggolv hela dagen så de kändes väldigt små. Men eftersom de inte var så dyra sa mamma "-klart du ska ha skorna." och köpte dem åt mig och sig själv. Glad är jag för det, inte bara för att det är fint att få presenter men även för att de nu, när fötterna mår bättre, känns perfekta. Jag tror de kommer bli favoriter för åh vad härliga de är. Märket är Roots, de är helt i skinn, sitter perfekt och kostade bara 350 kronor eftersom de var på rea. Tjohoo!
På lördagen innan mor och jag gick till hotellet svänge vi förbi en skoaffär. Det första vi såg var de här skorna, som vi både blev förälskade i. Så det blev så att två av paren gick hem med oss. Först var jag osäker på om de verkligen passade, för jag hade mäkta ont i fötterna och de var lite svullna efter att ha stått upp på betonggolv hela dagen så de kändes väldigt små. Men eftersom de inte var så dyra sa mamma "-klart du ska ha skorna." och köpte dem åt mig och sig själv. Glad är jag för det, inte bara för att det är fint att få presenter men även för att de nu, när fötterna mår bättre, känns perfekta. Jag tror de kommer bli favoriter för åh vad härliga de är. Märket är Roots, de är helt i skinn, sitter perfekt och kostade bara 350 kronor eftersom de var på rea. Tjohoo!
Nostalgi...
I Sparreholm finns det ett nostalgimuseum, Gråfors samlingar. Vi åkte förbi av ren slump när vi var på väg hem från Stockholm och beslutade oss för att det är roligare att åka på småvägar. Genast när vi såg skylten stannade vi och glad är jag för det. Det visade sig vara en samling som hette duga. Mannen som drev museet hade samlat på saker hela livet vilket märktes, det fanns väldigt mycket fina saker att titta på. Vi kommer garanterat åka förbi där fler gånger i framtiden och när vi nämde att vi kom långväga ifrån men gärna åker dit fler gånger sade frun lite roat uppgivet att "-Ja utställningarna ändras ju med jämna mellanrum, för det finns mer att ta av." Undrar just hur mycket mer det fanns att ta av, för det jag såg tyckte jag redan var rätt mycket. Men är man en samlare så är man, antar jag....
Inte nog med att samlingarna var fina, de hade även en liten lanthandel där man kunde köpa lite smått och gott. Till exempel sådana här metallleksaker. Jag köpte dock ingen sådan utan enbart en liten retro-metallask med minttabletter.
I lanthandeln fanns det även fina bokmärken och strutar med godis och fina plåtakskar.
Ett av samlingarnas rum var en komplett gammaldags färghandel. Väldigt mysigt.
Det fanns även en gammal stickmaskin som jag tyckte såg väldigt häftig ut. Kommer inte ihåg hur gammal den var men jag tror någonstans runt förra sekelskiftet.
Till slut till vår förtjusning, visade det sig att ägaren, Stefan Gråfors, inte nog med att han samlat prylar av alla de möjliga slag även hade en vurm för gamla motorcyklar. Visst var de här gamla HD:arna coola. Kan berätta att maken blev begeistrad.
Den här underliga saken är Sveriges äldsta två-taktare, som en karl som hette Blomster byggde 1902. Häftigt att tänka sig att den går fortfarande. Inte för att jag tror den är vidare bekväm att åka på.
Överallt i alla dessa rum fanns det fina grejer men jag tog givetvis inte kort på allt. Det fanns det nog inte minne till i kameran. Men den här gramofonen från -52 som stod utanför toaletterna på nedervåningen föll jag lite extra för. Tänk om man hade en sådan att spela sina skivor på.
