jeanskjol med hög midja...

I går sydde jag färdigt min jeanskjol med hög midja och hängslen. Den blev riktigt bra, idag använde jag den för första gången och kände mig rikigt snygg (Vilket ibland kan kännas bortkastat ute i en stuga på landsbyggden, men vafan, det är ju trevligt att vara fin även till vardags.) Den är i stretch så jag sydde in ett slags liv på insidan i ett stramt bomullstyg för att den bättre skall hålla formen, det blev riktigt snyggt må jag säga. Det är skönt att ha kjolen tight sådär upp till bysten, känns som man blir påmind lite av att hålla hållningen rak och snygg. Man blir ståtligare helt enkelt. Det jag håller på med nu är en söt blus i gult bardotrutigt bomullstyg med dockkrage. Den blir kanske färdig imorgon och jag tror bestämt att den kommer passa mycket bra ihop med nya kjolen. (Jag har även påbörjat en kjol i samma modell fast i ett hallonrött bomullstyg, det är till att ha många järnn i elden.)


bröllopsdag....

Vi firade ju vår tvååriga bröllopsdag för några veckor sedan, jag hittade ett kort från den dagen när jag lade över digitalbilderna från kameran, För en gång skull blir en matbild riktigt bra, eftersom det är rätt sällan det händer måste jag ju visa upp det här. Detta var bara förrätten i och för sig, men en sån förätt. Det är en absolut favorit. Avocado med majonäs, creme fraiche, kräftskärtar, citron och lite dill på toppen. Det är inte fy skam, speciellt inte med ett glas svalt vitt vin. Till huvudrätt åt vi en annan favorit just nu, köttbullar med gräddsås och potatis och hemgjord (av mor) lingonsylt.


Mot nya horisonter...

Inom en snar framtid kommer vi åka till huvudstaden för att hälsa på väldigt väldigt gamla personer i släkten. Tänk att vara över 90 år, allt man har sett genom åren! Jag blir imponerad varje gång jag tänker på det. Iallafall, i huvudstaden finns det en butik som jag länge velat besöka, jag gillar ju chica saker, och har siktat in mig på att aldrig mer använda strumpbyxor eftersom det är mycket skönare med strumpor och strumpebandshållare. Men det är ju jättesvårt att få tag på schyssta strumpor, bristvara i "vanliga" affärer verkar det som, för det där siliconkanten som finns på "stay-ups" vill man ju inte ha *brr".
 
Dessa har jag sneglat på i över ett år, vid tidigare tillfälle i den kungliga huvudstaden var på Södermalm och irrade runt för att kolla in utbudet men ack så förgäves. Trots att vi båda egentligen hittar i Stockholm så var företaget helt hopplöst. (Kan dock erkänna att vi även i vår forna hemstad gick vilse ibland, ett visst mått av dåligt lokalsinne kanske kan erkännas.) Denna gång ska vi ladda med kartor och kompass, för jag vill ha några av dessa ytterst snygga strumpor, måste ju faktiskt ha det till min nya prickiga klänning, samt den snäva jeanskjolen med hög midja som jag håller på att sy just nu. De har även ett stort utbud av hårblommor, vilket har fått mig att inse att jag borde utöka min hårblommegarderob. (ojojoj, vad köplustan har mig i sitt grepp känner jag, men vissa saker är ju faktiskt viktiga ;) )





En tedrickares bekännelser...

Jag är totalt beroende av te, lite av en tesnobb utan att överdriva. Det måste vara te av kvalité, pås-te kan man lika gärna glömma. Eller dricka varmt vatten istället (silverte) för att plåga sina stackars smaklökar med vidrigt, undermåligt låtsaste. Jag har länge köpt mitt te i en butik i stan som är väldigt trevlig, men nu när jag sitter i en stuga på landet så är man ju hänvisad till internethandel och egentligen är det lika bra. Vi beställde för några veckor sedan och det bevisades en gång för alla att det är skillnad på te och te. Inte för att det jag brukat köpa varit särskilt dåligt men det märks ju skillnad när man får dricka ett riktigt bra te. Jag beställer från Tea center of Sthlm, vi har gjort det ända sen jag var barn med jämna mellanrum, men nu var det rätt länge sedan.

Den stora favoriten är Söderblandning, det finns ingen like faktiskt. Men Sir Johns Blend med sin lite rökiga smak som passar ypperligt till ungsgratinerade mackor på kvällskvisten framför en bra deckare går inte av för hackor heller. Sen så blev det givetvis lite Earl Grey Special (går inte en frukost utan Earl Greyi koppen, special eller inte). Lite fint jasminte för kvällar då man kanske känner sig lite stressad, tycker en varm kopp jasminte funkar jätte för att lugna ner magen och själen lite. Listan blev faktiskt rätt lång, det är lätt att bli ivrig i pekfingret när man klickar runt på Tea centers hemsida. Men som jag tröstade mig med när paketet med godsakerna kom och därmed också fakturan, ett gott te är livskvalité och kan man inte unna sig det, vad är det då för liv man lever. Så sitter jag också här nu, nöjd med en god kopp te och ett digestivekex och myser. Om man är i Stockholm är det verkligen trevligt att gå och besöka butiken, det är en tebutik som heter duga, de brukar spela klassisk musik, tar inte visakort och är oftast välklädda på ett gammaldags sätt. Jag brukar försöka mig ta en tur dit när jag är i huvudstaden men på senare tid har det inte hunnits med, praktiskt därför att de har en utmärkt webbshop.

Det är inte bara själva tebladen som är viktiga enligt mig, när man ska brygga sig en god kopp te. Vattnet ska inte koka, bara nästan så det kommer små små bubblor. Ett kokat vatten tycker jag ger teet en fadd smak, vet inte om det är inbillning eller ej, men jag gillar det helt enkelt inte. Därför är det ju egentligen bäst att undvika vattenkokare och ta det på spisen istället, så man har kontroll. Att micra ett kallnat te är också uteslutet *brrr*, nej då är det bättre att dricka det kallt. Jag brukar låta det dra mellan 2-5 minuter, beroende på tesort. Ett Yunnan-te till exempel kan man låta dra jättelänge utan att det blir beskt, det är mycket kraftigt i smaken och en tid drack jag en stor kopp varje kväll och åt digestivekex till, jag kommer alltid förknippa Yunnan med Band of Brothers, för den serien tittade jag mycket på under den perioden. Självklart är koppen man dricker ur viktig också, ett grönt te tycker jag gör sig bäst i en lite finare kopp i tunt porslin, medan exempelvis Yunnan gör sig bäst i en kraftigare mugg.






(Bilden är lånad från Tea Center of Stlhm)

Att tappa bort sina saker...

Verkar vara något som hela tiden händer mig, virrhjärna! Det känns som om min hjärna blivit tvångsamputerad eller liknande, för jag är väldigt disträ nuförtiden (läs extremt disträ). Det senaste som försvunnit är min mobil, det är ytterst frustrerande och känns som hela ens liv blivit mörklagt. Man kommer ju inte ihåg någonting utan mobil. Har tappat alla vänners nummer och det är ju inte sånt virrhjärnor kommer ihåg i minnet. Telefonnummer alltså, vad skall man göra? Vänta på att den kommer fram (ja), hoppas på att de som vill nå en som har hemligt nummer ringer själva (ja), svära en ramsa över att man är så virrig (ja), svära ännu en ramsa över att batteriet var så dåligt senast den användes att man inte kan ringa upp den och eventuellt höra signalen så man iallafall vet om den finns i hemmet (ja). *Bah* Tusan vad allt ska jävlas då. Det är ju ett under att man lyckas hålla det alltid så goda humöret uppe som vanligt *ironi*.



(Kan lägga till i efterhand att jag hittade mobilen långt in under sätet i bilen, hur den hamnat där är en gåta. Skönt att hitta den iallafall, berodde säkert på att jag skrev om att den var borta.)

Emmagrisen....



Detta är Emma, Emmagrisen som hon också kallas, lite för att hon ser ut som en men främst för att hon låter som en. Väldigt rar men lite egen, inte lika förnäm som vår hund precis men det är inte många som är det å andra sidan. Emma gillar bäst att gå och lägga sig i mammas säng, hon får det inte men smyger dit och lägger sig och trynar så ofta hon kan. När man kommer på henne ligger hon på överkastet som om det var självklart att det var hennes plats. Hon ser nästan förolämpad ut när man schasar ned henne.

Min röda klänning

Jag har helt glömt att ta en ordentlig bild på den röda klänningen som jag sydde klart för några veckor sedan, så jag slänger in en "på stan" bild (Redigerad så jag behåller min anonymitet, dock kom några förbipasserande med, sorry.) då jag hade klänningen med tillbehör på mig. Det var andra gången klänningen blev buren och jag kände mig mäkta stolt. Det är så trevligt att gå på stan och vara fint klädd, man känner sig lite extra urban helt enkelt. Den röda tröjan är från Benetton och paraplyt köpte jag i Barcelona för många herrans år sedan, det är rikigt fint och det var dessutom dyrt, men det regnade och jag behövde ett paraply och räknade inte ut hur mycket pesetasen blev i svenska kronor, vilket i efterhand var jättebra för annars hade jag aldrig köpt ett så dyrt paraply. Jag har haft det i många år och jag älskar det. Så kan det gå. Handväskan är second hand och också en favorit.



Härligt läge!

Gött mos!! Som man säger där jag kommer ifrån. Så var alla bilderna fixade och ordningen är återställd. Vad skönt det känns, ännu en sak som faller på plats. Det tog sin lilla tid men jag lyckades spåra samtliga bilder förutom en som jag ersatte med en annan. Löste sig ganska bra med andra ord.

dags att ta tag i saker och ting...

Ja nu efter några dagars paus är det dags att ta tag i saker och ting, fick ett litet litet psykbryt när jag upptäckte min klantighet angående bilderna, men men. Har lyckats återskapa många av dom i min mans dator och tänkte försöka reparera gott det går i de gamla inläggen. Det känns skönt när man rensar upp och tar tag i saker, bra i hjärnan med. För jag har varit så virrig senaste tiden, läskigt nästan. Har helt enkelt lite för mycket att tänka på.

gudars, vad jag avskyr mig själv ibland.

Insåg nyss att massa bilder jag lagt ut på bloggen är borta! Varför? Jo för att jag i en rensa-mani tog bort dom från arkviet utan att fatta att dom givetvis försvinner från själva bloggen då också, tusan. Nu blir det till att leta runt och se om man kan hitta dom någonstans i datorn, eller kanske i makens dator. Det är där jag bearbetar bilderna, digitalkameran funkar av någon anledning inte med min dator. Åh, irriterande, hatar att vara tekniskt obegåvad!

Baaaahhhh!!!!!! *mutter, mutter*

min nya favoritdryck-vattenmelondaiquiri

Vi hade lite vattenmelon hemma och lite bacardi. Så jag slängde ihop en daiquiri så här på fredagskvällen och bjöd mamma på (min man dricker inte söta drycker så han fick hålla till godo med sin folköl) Har bara gjort på jordgubbar förut och jag måste säga att den på vattenmelon var strået vassare. Ljust rosa, skummande, söt och väldigt läskande. Jag frostade glasen och satte i ett rosa sugrör och det blev jättefint. Tyvärr tog jag inga kort (det är lite dåligt med det nuförtiden verkar det som) för när jag väl smakat så glömde jag bort allt vad dokumentation heter. Jag gjorde visserligen lite på känn, fingertoppskänsla vet ni. Men receptet kan väl vara ungefär så här.


För en drink (jag gjorde dem i en portion i taget i mammas Magic bullet, smidigt!)

vattenmelon, typ åtta kuber á 2cm gånger 2 cm (grov uppskattning, ta så det känns bra helt enkelt)
1,5 msk citron eller limesaft
2 msk bacardi (eller mer för den som vill bli på sniskan)
2 tsk florsocker
krossad is, efter behag.

mixa till en slät och skummande rosa härlig dryck, häll upp i glas, gärna frostade, dekorera med en trekantig bit vattenmelon på glaset, alternativt en lite skiva lime. Läste ett Nigella-recept och där fryste hon melonen istället för att använda is, smart. Så ska jag göra nästa gång.


kött, kött, kött....

Idag packar vi kött, igår packade vi kött, kött en masse. Vi har nämligen köpt en kvarts kviga från en slaktare som bor i närheten, det är glada kreatur som sprungit omkring och skuttat i de vackra hagarna omkring hans gård. Ska man äta kött kan man lika gärna göra det ordentligt. Skillnaden är enorm och det där köttet som finns i diskarna i handeln verkar i jämförelse väldigt ofräscht och äckligt. De kommande dagarna blir det med andra ord frosseri i färskt kött, det verkar ju synd att vänta med filén och äta den senare när den varit fryst när det är så mycket godare att äta den färsk. Ikväll är det filé med hemgjord bearnaise som gäller, för det är en klassiker som alltid är gott. Imorgon skall vi grilla entrecôte, till kvällsmat i går blev det hamburgare, jag bakade brödet och mamma stekte köttet, det var alldeles rubinrött och vackert marmorerat, åh så gott det var. Det är väl lustigt att man kan bli så till sig över lite kött, men är det fint så både ser det vackert ut och luktar gott.

Fy för vackumförpackade bitar som ligger och trängs i köttdiskarna som man inte vet det riktiga ursprunget och som är sladdriga av stressen från slakten, stackars djur. Usch, usch, usch. Jag tog en bild av köttfärsen när vi var mitt uppe i packeteringen, men det blev ingen bra bild, så hellre få en bra föreställning genom beskrivningen än att titta på en knasig bild med en röd klump i mitten, matbilder verkar vara en hel vetenskap.

crabtree & evelyn...

Jag gillar Crabtree & evelyn, deras produkter känns klassiska och romantiska. Nu är jag i behov av en ny bodylotion och står i valet och kvalet, som vanligt. Men det är bara bra eftersom det drar ut på det mysiga i att "krämsurfa" som faktiskt är en av mina favoritsysslor (usch vad ytligt det låter). Eftersom jag fortfarande har mani på rosor så står ju Rosewater Glycerine Body Cream rätt högt på listan, men Nadira Body Meringue med sin blandning av bland annat marockansk ros, jasmin och gardenia låter ju mycket trevligt det med....På beskrivningen står det att den skall ge en exotiskt känsla av det gamla Franska Marocko och det låter väl väldigt trevligt och precis något som jag med min eskapism skulle uppskatta. Känslan av att efter sitt bad eller dusch smörja in sig med en väldoftande kräm som får en att tänka på romantiska platser i tiden. Den passar förmodligen ypperligt med min mysk som jag köpte när vi var i Marrakech för två år sedan. Om nu den här bodylotionen är bra så finns det fler produkter i samma serie, vad sägs om en kroppsolja i en vacker flaska med inspiration från Marockans arkitektur, snirkligt och fint. Eller kanske en Eau de Toilette som kan pryda toalettbordet? Åh, vilka fina saker det finns att förgylla vardagen med. Nej, Nadira Body Meringue blir det, det passar bättre under sommaren med sina ljumma ljusa kvällar. Rosewater får provas till hösten istället när värmen börjat försvinna och solen sjunker allt lägre på himlen.

RSS 2.0