Sköna söndag och sju sorters kakor, nästan....

Idag har det varit en skön söndag. Solen har lyst, himlen var gnistrande blå och snön låg vit över granar och snår. När jag satt på toaletten i förmiddags såg jag en jättesöt ekorre från toalettfönstret. Det var en riktig myskänsla i att sitta och titta på den söta lilla filuren som satt på en snötäckt tuva bara några meter ifrån mig, helt ovetandes om (tror jag iallafall) att den var iakttagen. I den stunden fick jag en märklig känsla av frid och kanske har de tvivel som ansatt mig, över det smarta i att bo så här isolerat, gett med sig. För omställningen har varit väldigt jobbig. Det känns som jag påbörjat en resa där slutmålet är att få reda på vem jag egentligen är och vad jag vill. Jag trodde att jag redan visste det men uppenbarligen har jag inte haft en aning. Det har varit skrämmande om något att helt plötsligt få sådana tvivel om vad ens plats i livet bör vara, mattan har liksom rykts undan och det känns som fotfästet inte längre finns där. Men den där korta stunden när jag satt och tittade på ekorren gav några glimtar av hur det är att ha ett inre lugn. 

Sen så för att bättra på den här känslan av en skön söndag så blev vi bortbjudna till närmsta grannen (ett äldre par) på fika. Och vilket trevligt fika det visade sig bli. De som bor näst närmast var med de också, även de ett par i 60-års åldern. De hade mycket att prata om sinsemellan så en stor del av tiden satt maken och jag bara och lyssnade, vilket var väldigt underhållande. De var mycket rara alla fyra och man kände sig nästan lite omhuldad. De hoppades att vi trivdes här ute i vildmarken och så diskuterades givetvis vägen över flera koppar kaffe och kaffebröd i många olika sorter trugades så det stod härliga till. Vägen är något som ofta kommer upp när man pratar med grannar har det visats sig och det är ju skönt att i alla fall ha ett ämne som man kan ta upp om man är rädd för obekväma tystnader. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0