Vid mitt skrivbord....

Idag packar vi kött, igår packade vi kött, kött en masse. Vi har nämligen köpt en kvarts kviga från en slaktare som bor i närheten, det är glada kreatur som sprungit omkring och skuttat i de vackra hagarna omkring hans gård. Ska man äta kött kan man lika gärna göra det ordentligt. Skillnaden är enorm och det där köttet som finns i diskarna i handeln verkar i jämförelse väldigt ofräscht och äckligt. De kommande dagarna blir det med andra ord frosseri i färskt kött, det verkar ju synd att vänta med filén och äta den senare när den varit fryst när det är så mycket godare att äta den färsk. Ikväll är det filé med hemgjord bearnaise som gäller, för det är en klassiker som alltid är gott. Imorgon skall vi grilla entrecôte, till kvällsmat i går blev det hamburgare, jag bakade brödet och mamma stekte köttet, det var alldeles rubinrött och vackert marmorerat, åh så gott det var. Det är väl lustigt att man kan bli så till sig över lite kött, men är det fint så både ser det vackert ut och luktar gott.

Fy för vackumförpackade bitar som ligger och trängs i köttdiskarna som man inte vet det riktiga ursprunget och som är sladdriga av stressen från slakten, stackars djur. Usch, usch, usch. Jag tog en bild av köttfärsen när vi var mitt uppe i packeteringen, men det blev ingen bra bild, så hellre få en bra föreställning genom beskrivningen än att titta på en knasig bild med en röd klump i mitten, matbilder verkar vara en hel vetenskap.