Sekreterar-stilen....
Det blev inte mycket tyg kvar när blusen var färdig. Minsta lilla bit togs till vara på och nu är ett gammalt kasserat plagg omgjort till något som nog kommer användas en hel del. När blusen var färdig insåg jag att den verkligen var sekreterar-aktig i sin stil. Något som jag alltid gillat, även om jag förmodligen har en väldigt romantiserad bild av sekreterare.
I finished a new blouse that really got that secretary-style that I always loved. In a silky rayon it's a real treat to wear and I bet it will be a favorite when the summer comes...
Kragen var mycket enkel att göra, jag gjorde bara en lång remsa som jag vek in kanterna på och nålade fast i halsringninen och sydde fast. Sen sydde jag ihop de långa bitarna för hand och vips hade man en knytkrage. Så gjorde jag några klädda knappar av några tygsnuttar som fanns kvar. Att klä knappar borde man allt göra oftare, för det är ju inte svårt (finns satser att köpa på sybehörsaffärer) och det blir ju så snyggt.
Tyget i blusen är härligt svalt och slinkigt och först tänkte jag att det kanske skulle bli dumt att bara sy en kantfåll på ärmhålen, istället för att sy på en snedremsa som jag brukar. Det står ju lätt ut lite när man gör så. Men det blev bättre än jag trodde och resultatet blev härligt luftigt. Jag hade dessutom inte så mycket val, för tyget räckte inte till att göra snedremsor av....
Så kunde jag förstås inte motstå att ta en sån här bild också. Men har man en röd gammal telefon stående precis bredvid är det svårt att låta bli.....I allafall när man klär sig i "sekreterar-stilen"....
I finished a new blouse that really got that secretary-style that I always loved. In a silky rayon it's a real treat to wear and I bet it will be a favorite when the summer comes...
Byxor med hängslen på...
Man känner sig ruskigt retro med hängslebyxor på, så är det bara. Idag har jag haft på mig mina nya favoriter hela dan och de är en hit. Att sy samma byxmodell på raken lönade sig för de här sitter verkligen perfekt. Bättre än som jag sydde innan till och med. Härligt!
Fickorna gjordes lite större vilket blev mycket snyggare. Sen tog jag bort ett veck dolt i fickan som jag hade på de andra blå som egentligen inte behövdes .
Fickorna gjordes lite större vilket blev mycket snyggare. Sen tog jag bort ett veck dolt i fickan som jag hade på de andra blå som egentligen inte behövdes .
Först tänkte jag sy fast magfickan med en stickning, men det blev inte alls snyggt. Så jag sydde fast den i baksidan på linningen som jag sedan sydde ned för hand...
Dragkedjan dolde jag återigen i fickan. Verkligen smidigt måste jag säga...
Så kan man ju inte motstå att göra den här posen. Rosie the riveter-känslan när man har hängslebyxor och håret under scarf förnekar sig ju inte....
We kan do it!
I finished my trousers and took some pictures of them today. I'm glad that I did trousers twice in a row, 'cause this time they really turned out perfect. I changed the pockets a bit, making them bigger and removing a crest. Once again I hid the zipper in the pocket and now with the practise from the previous pants it was super-easy to do it.... Todays outfit really made me feel all 40's work chic....And doing the Rosie the Riveter-pose is really something you must do sporting a pair of overall style trousers...
Som en polkagris....
Klart man skall ha polkagrisrandiga underbyxor också. Med hög midja och röd spets och en liten rosett blir man käck så det förslår. Man känner sig ju lite extra fin om det man har under matchar tröjan och att sy sina egna trosor är ett riktigt bra sätt att tillvarata små bitar tyg som man kanske inte skulle fått ihop till något större och så är det ju så klart trevligt med hemsytt. De här gjorde jag i ett nafs, beskrivning finns här.
I made some matching underwear to go with my striped sweater....
Matchat!
Nu är jag färdig med mina 40-tals byxor med fickdetaljer och den randiga tröjan med ankare på. Det blev faktiskt lika bra tillsammans som jag tänkte ut i förhand. Sånt är alltid trevligt! Så matchade de nya finfina bakelitörhängena perfekt, speciellt tillsammans med mina röda bakelitarmband....Jo, jag gillar ju rött, blått och vitt...Har det undgått någon?
Byxorna är gjort i samma mönster som jag gjorde mina röda byxor i. Den enda skillnaden är att jag till de här ritade ett par fickor till (Nästa gång skall jag dock rita om fickpåsen så den blir större, för de här fickorna blev nog allt lite i snuttigaste laget). Framstycket av fickpåsen sydde jag i vitt tyg och gjorde en nedvikning som jag sydde fast med en dekorationsknapp. Dragkedjan till byxorna dolde jag i fickan. Det var lite pilligt att få till det först men sen kändes det faktiskt som att det var ett enklare sätt att sy i blixtlås just eftersom man lättare kunde justera efterhand som man sydde i det. Det är egentligen inte svårare än att man delar av fickpåsen och syr på blixtlåset och så måste man ju sy fast fickpåsens främre del i byxan med en stickningssöm. Annars får ju inte blixtlåset något motstånd. Enkelt, eller hur? Men även om det är rätt lätt så är det ju rätt snitsigt med ett dolt blixtlås så jag kommer göra så på alla byxor med fickor hädanefter. Snajdigt och snyggt på samma gång och väldigt praktiskt om man inte får tag på blixtlås med "rätt" färg. (Blixtlåset sitter under den fickan som syns på tredje bilden, visst är det väldigt osynligt!?)
Tröjan sydd efter mitt gamla trotjänarmönster som jag ritade av efter en gammal favorittopp. Den är sydd i en singeljersey i bomull. Skönt och ledigt....Så piffade jag upp den med ankare-märket jag köpte på Etsy i julas. Det är ett påstryk-märke så vi får se hur den sitter efter några tvättar...Men lossnar den så är det ju bara att brodera lite runt om....
Byxorna är gjort i samma mönster som jag gjorde mina röda byxor i. Den enda skillnaden är att jag till de här ritade ett par fickor till (Nästa gång skall jag dock rita om fickpåsen så den blir större, för de här fickorna blev nog allt lite i snuttigaste laget). Framstycket av fickpåsen sydde jag i vitt tyg och gjorde en nedvikning som jag sydde fast med en dekorationsknapp. Dragkedjan till byxorna dolde jag i fickan. Det var lite pilligt att få till det först men sen kändes det faktiskt som att det var ett enklare sätt att sy i blixtlås just eftersom man lättare kunde justera efterhand som man sydde i det. Det är egentligen inte svårare än att man delar av fickpåsen och syr på blixtlåset och så måste man ju sy fast fickpåsens främre del i byxan med en stickningssöm. Annars får ju inte blixtlåset något motstånd. Enkelt, eller hur? Men även om det är rätt lätt så är det ju rätt snitsigt med ett dolt blixtlås så jag kommer göra så på alla byxor med fickor hädanefter. Snajdigt och snyggt på samma gång och väldigt praktiskt om man inte får tag på blixtlås med "rätt" färg. (Blixtlåset sitter under den fickan som syns på tredje bilden, visst är det väldigt osynligt!?)
Tröjan sydd efter mitt gamla trotjänarmönster som jag ritade av efter en gammal favorittopp. Den är sydd i en singeljersey i bomull. Skönt och ledigt....Så piffade jag upp den med ankare-märket jag köpte på Etsy i julas. Det är ett påstryk-märke så vi får se hur den sitter efter några tvättar...Men lossnar den så är det ju bara att brodera lite runt om....
Till byxor är saddle shoes det självklara valet. Jag kan inte understryka hur mycket jag älskar dem....Tokmycket!
I den här vinkeln är förresten inte blixtlåset riktigt lika osynligt, för kläppen på blixtlåset gör att det blir en liten utbuktning högst upp....Undrar just om man kan trolla bort det med, med ett strategiskt veck kanske....
I've finished my 40's trousers with pocketdetails this week, and it worked smashingly with the also newly finished red/white jumper. The best thing with the trousers was that I put the zipper inside the pocket. A smart way to conceal it and also a quite easy way to sew it in...The bakelite earrings are also new, got them from etsy. Red, white and blue, my favorite.....
Till vardags...
En sak som jag ofta glömmer bort när jag syr är att ibland även göra lite bra slitvänligare vardagskläder. Jag går ofta istället på de där lite tjusgare vardagskläderna eller festkläderna som man känner sig snygg i men som kanske inte alltid är sånt man vill slita på allt för mycket. Nu har jag äntligen tagit mig för att börja bättra på min garderob i den den aspekten. Jag har nämligen sytt mig själv en flanellskjorta. Ett väldigt användarvänligt plagg som jag tror kommer slitas på så det duger. Tyget är dessutom mjukt som en nallebjörn mot huden och klassiskt rutigt precis som skjortor ska vara. Den här gick på bara några timmar att sy eftersom jag fått in bra rutin på mitt blusmönster nu och jag dessutom gjorde den förenklade modellen med bara en bystinprovining. De mintgröna blomknapparna kommer från samma ställe som tyget, det vill säga outletten i Brännebrona (jag kommer sakna den oerhört när den slår igen). Det betyder att den här skjortan kostade runt 25 kr i materialkostnad. Det tycker jag är rätt skapligt....
A plaid flannelshirt should be in everyones closet. Now I finally have one in mine. I made this some time ago and I think a finished it it recordtime. Only a few hours was what I needed until it was ready, I love it when things get done quickly.
A plaid flannelshirt should be in everyones closet. Now I finally have one in mine. I made this some time ago and I think a finished it it recordtime. Only a few hours was what I needed until it was ready, I love it when things get done quickly.
En blåvit ensemble....
I helgen sydde jag färdigt den här skjortblusen, tyget känns igen från den här blusen. Skillnaderna är egentligen inte stora, en annan krage bara och givetvis annat tyg i ärmen. På den här gjorde jag dessutom inte någon inprovning under bysten för när jag klippte till den tänkte jag mig en lite vidare passform. Det vet jag inte riktigt om jag ska behålla eller om jag ska göra inprovningarna i efterhand, kan inte bestämma mig om det var det snyggaste eller ej. Men det gör ju inget, det är ju bara att känna sig för och om man vill ha mer figursnävt nåla in lite och sy inprovningen. Det där med valmöjligheter alltså, ibland kan det vara klurigt.....
Jag gillar verkligen det där med zig-zag bandet som dekoration. Man kan göra så mycket med bara lite extra. De vita ärmarna och kragen känns som en fräsch och lite sommrig detalj. Det här kommer nog bli en favorit. Inte minst tillsammans kjolen som också blev klar i helgen.
Kjolen är en enkel fyra-vådig utställd kjol som jag fick mönstret av genom att jag ritade av en av mormors gamla klänningar. Det här är nog en av mina favoritmodeller på kjolar....Rackarns enkel att sy också och det är ju alltid en bonus...
I finished the blouse and skirt this weekend, blue and white are always a good combo and the white rick rack makes it even prettier. It's the same pattern as many of my other blouses but with a few alterations, like the collar and the looser fit around the waist. The skirt I made with a pattern that I did copying this dress that belonged to my grandmother. A classic A-line that always looks nice and feels comfy.....
Jag gillar verkligen det där med zig-zag bandet som dekoration. Man kan göra så mycket med bara lite extra. De vita ärmarna och kragen känns som en fräsch och lite sommrig detalj. Det här kommer nog bli en favorit. Inte minst tillsammans kjolen som också blev klar i helgen.
Kjolen är en enkel fyra-vådig utställd kjol som jag fick mönstret av genom att jag ritade av en av mormors gamla klänningar. Det här är nog en av mina favoritmodeller på kjolar....Rackarns enkel att sy också och det är ju alltid en bonus...
I finished the blouse and skirt this weekend, blue and white are always a good combo and the white rick rack makes it even prettier. It's the same pattern as many of my other blouses but with a few alterations, like the collar and the looser fit around the waist. The skirt I made with a pattern that I did copying this dress that belonged to my grandmother. A classic A-line that always looks nice and feels comfy.....
Lite värme till den lilla...
Veckan som gått har varit en ansträngande sådan. Vår lilla hund har nämligen varit krasslig och det ordentligt. I början av veckan började märka att något var lite konstigt, så i tisdags åkte vi till veterinären och det visade sig vara livmodersinflammation. Något som kan vara livshotande om det inte åtgärdas, så i onsdags var det operation som gällde. Vi fick hem en ynklig och i stort sett medvetslös hund men operationen hade gått bra och inflammationen var inte så långt gången. (Tack och lov för att man är uppmärksam) En 60-kilos hund är inte det lättaste att få ur en bil när den inte kan gå själv och jag kan säga att onsdagskvällen var både nervös och otäck. Men vi klarade oss igenom det, vakade hela natten och hunden blev långsamt bättre. Bara för att förrgår kväll utveckla urinvägsinfektion och en rejäl sådan. Så det blev en till tripp till veterinären, hemska katetrar och urinprov senare fick vi ny antibiotika och nu är det bara att hoppas på att den tar och att hon skall bli bättre snart.....Jag sover på golvet bredvid henne och jag gissar att kommande dagar kommer att handla mestadels om hundvård precis som förra veckan...
Men, jag har iallafall trots denna pärs, hunnit sy lite iallafall... Något som verkligen behövdes... Jag började med lite björnnylon-tyg (vind och vatten-tätt), mellanlägg, rutig bomullsflanell och ripsband....
....och jag sydde, med hjälp av ett mönster jag redan gjort tack och lov, ett hundtäcke till vår älskade lilla Grand danois dam...
Hundtäcken att köpa är faktiskt onödigt dyra när det är så lätt att sy ett eget. Jag mätte bara lite, klippte till ett prov på mönsterpapper som jag sedan lade över ryggen på Stella. (Detta var innan hon blev sjuk och hon var verkligen en exemplarisk modell, trots att det prasslade lite otäckt.) Så gjorde jag lite inprovningar bak vid ryggslutet så den skulle ligga bättre och så var mönstret färdigt...
Jag hade ingen kardborrband så jag tog knappar istället, men det ska jag nog byta ut. Men detta var ju bara en prototyp som behövde bli färdig snabbt för den frysna jyckens skull. Nästa täcke ska jag även göra lite större över flanken, för som det är nu är det lite "snuttigt". Men det är trots allt riktigt varmt och jag tror hon gillar det. För vem vill gå ut i snålblåsten och kissa när man är krasslig om man ska frysa samtidigt. Nej, då är det bäst att vara påklädd...
Det var utomordentligt roligt att sy kläder till hunden och jag spår en framtid med en välklädd Grand danois dam..För några fler vinterkappor tror jag behövs.....
I made this coat for our Great Dane. She's sick and need all warmth she can get poor darling.....
Men, jag har iallafall trots denna pärs, hunnit sy lite iallafall... Något som verkligen behövdes... Jag började med lite björnnylon-tyg (vind och vatten-tätt), mellanlägg, rutig bomullsflanell och ripsband....
....och jag sydde, med hjälp av ett mönster jag redan gjort tack och lov, ett hundtäcke till vår älskade lilla Grand danois dam...
Hundtäcken att köpa är faktiskt onödigt dyra när det är så lätt att sy ett eget. Jag mätte bara lite, klippte till ett prov på mönsterpapper som jag sedan lade över ryggen på Stella. (Detta var innan hon blev sjuk och hon var verkligen en exemplarisk modell, trots att det prasslade lite otäckt.) Så gjorde jag lite inprovningar bak vid ryggslutet så den skulle ligga bättre och så var mönstret färdigt...
Jag hade ingen kardborrband så jag tog knappar istället, men det ska jag nog byta ut. Men detta var ju bara en prototyp som behövde bli färdig snabbt för den frysna jyckens skull. Nästa täcke ska jag även göra lite större över flanken, för som det är nu är det lite "snuttigt". Men det är trots allt riktigt varmt och jag tror hon gillar det. För vem vill gå ut i snålblåsten och kissa när man är krasslig om man ska frysa samtidigt. Nej, då är det bäst att vara påklädd...
Det var utomordentligt roligt att sy kläder till hunden och jag spår en framtid med en välklädd Grand danois dam..För några fler vinterkappor tror jag behövs.....
I made this coat for our Great Dane. She's sick and need all warmth she can get poor darling.....
Variationer...
Ja nu blir det ett till sånt där "visa upp kläder inlägg" för till denna veckas syföreningsmöte vill jag visa upp min julblus som jag knåpade på innan jul och som blev färdig sådär två veckor efter jul. Tyget är en härlig tunn bomull med ett fint paisley-mönster som bara väntat på att bli uppsytt i rätt modell. Jag gjorde den efter samma grundmodell som oftast använder till mina blusar som jag gjort efter den där boken jag alltid tjatar om som är så bra. För varje blus brukar jag ändra om lite för att träna på olika saker och för att få lite variation i min sömnad. Här gjorde jag en rätt bred sjalkrage och så förstorade jag ärmen genom att klippa upp ärmmönstret i mitten och dra isär några centimeter. Det går inte att ändra på storlekar genom att bara rita större, för då blir propoptionerna gärna fel. Jag tog även bort inprovningarna i ryggen och under bysten eftersom tyget har ett sånt härligt fall så ville jag ha lite mera vidd i modellen. Det blir lite knepigare när man syr i ett tyg som är stormönstrat, för man vill ju gärna att mönstret skall hamna bra på det färdiga plagget. Man får helt enkelt lägga ut sitt mönster på tyget och prova fram och tillbaka för att se så att mönstrena blir någorlunda enhetligt utplacerade på båda sidor av blusen. Därför blir det lätt lite mer spill så det är bra om man har lite mer tyg än vad som brukar gå åt till en blus.
I made this blouse for christmas. Well, next christmas I guess, because I didn't finish it untill two weeks after the one we had last month. It's made with my usuall pattern but with a few changes, for example I made a different collar and I gave it a looser fit round the waistline. I love the fact that with a good pattern, you can make lots of different blouses with just some changes for variation.....
Sjalkrage är en av mina favoriter, dels för att det är så stilrent snyggt och dels för att jag tycker det av någon anledning känns snabbare att göra än en påsydd variant. Men det har nog mest att göra med att jag gjort en del sådana på sista tiden och fått in snitsen. En annan sak jag gillar är att man lätt kan göra variationer på sjalkragens snitt genom att ändra formen på ytterkurvan. Det kan göra stor skillnad i utseendet av blusen och det är sånt jag gillar. Att genom små förändringar göra en helt ny typ av blus av samma gamla trotjänar-mönster. Variationer helt enkelt...
I made this blouse for christmas. Well, next christmas I guess, because I didn't finish it untill two weeks after the one we had last month. It's made with my usuall pattern but with a few changes, for example I made a different collar and I gave it a looser fit round the waistline. I love the fact that with a good pattern, you can make lots of different blouses with just some changes for variation.....
Blå, vit och röd...
Det här är en av mina senaste blusar med gosskrage och röda accenter i form av knappar och zigzag-band. Jag är väldigt förtjust i kombinationen blått, rött och vitt, det är så stiligt! Tyget är en mediumkraftig bomull som jag fått av mamma, knapparna är loppisfynd och zigzag-bandet fick jag i julklapp. Kragen sydde jag i ett tunt och fint bomullspoplin som har lyster som siden. Precis rätta tyget för kragar och blusar med andra ord.
Jag håller dessutom på med en till blus i samma tyg. Men den kommer ha en annan krage och annan ärm, och den kommer enbart vara blå och vit. Som om inte det vore nog har jag precis så det räcker till en kjol, ett matchande set alltså. Det finns inget roligare än att få ut mycket på lite material. När jag hade klippt till den andra blusen var det inte mycket mer tyg än vad som räcker till en näsduk. Kjolen tänkte ska vara i enkel A-linje gjord i fyra våder. Finfint att möta våren i tror jag.....(Jag kan dessutom avslöja att jag går och väntar på arr brevbäraren ska komma med ett tjusigt rött bakelitarmband som till den här ensemblen kommer bli pricken över i.)
Jag håller dessutom på med en till blus i samma tyg. Men den kommer ha en annan krage och annan ärm, och den kommer enbart vara blå och vit. Som om inte det vore nog har jag precis så det räcker till en kjol, ett matchande set alltså. Det finns inget roligare än att få ut mycket på lite material. När jag hade klippt till den andra blusen var det inte mycket mer tyg än vad som räcker till en näsduk. Kjolen tänkte ska vara i enkel A-linje gjord i fyra våder. Finfint att möta våren i tror jag.....(Jag kan dessutom avslöja att jag går och väntar på arr brevbäraren ska komma med ett tjusigt rött bakelitarmband som till den här ensemblen kommer bli pricken över i.)
This is my latest blouse and I'm very fond of it. Blue, white and red really is the most smashing colourcombination. A mediumthick cotton with vintage red buttons and red rickrack. The peterpan-collar and white sleeves I made from a really thin and shiny cotton that almost feel like silk. I have just enough fabric to make another blouse and a A-line skirt. It will be an ensemble "trés chic" I believe.
Helg i Göteborg!
Den här helgen har spenderats hos våra goda vänner i Göteborg och vi har haft ruskigt trevligt. Jag hade vid förra besöket gett bort ett presentkort i födelsedagspresent och idag tog jag med mig själva presenten, en blus med schalkrage i en fin skjortbomull. Sydd efter mått och helt o-inprovad blev jag väldigt nöjd med passformen. Lite skrynklig efter ha varit presentinslagen skyndade vi oss att ta kort på den innan vi gav oss ut på stan. Maken passade på att gå på ölprovning och vi töser myste av staden i vinterskrud och gick lite i affärer. Det bästa med att flanera på stan var nog att sedan gå till Bishops arms värma sig med en god ale. Sedan förståss, var det väldigt trevligt att bege sig till lägenheten och börja på middagen och prata hela natten lång....
This weekend we went to the very best of friends in Gothenburg. I had with me a blouse I made for her birthday and the fit was smashing.
This weekend we went to the very best of friends in Gothenburg. I had with me a blouse I made for her birthday and the fit was smashing.
Rosa rutig och holkig....
Såhär blev min holkärmsklänning i sin helhet. Är verkligen förtjust i holkärmen och jag spår en framtid med fler plagg med sådana. Tyget är en riktigt skön bomull, en lite tjockare sort som gör att klänningen känns lite mer slitstark än andran. Perfekt till finvardags med andra ord, för man vill ju vara fin även till vardags....
Det där med veckning tycker jag varje gång är så besvärligt och jag svär över tvånget att räkna matte i en sådan glädjekälla som sömnad. Det brukar oftast bli så att jag viker och viker, försöker räkna ut hur stora vecken skall vara i förhållande till tyget och midjemåttet, men sedan tröttnar och gör det på känsla istället och testar mig fram....Lite som musiklektionerna var när jag gick på musikskolan när jag var yngre, jag tröttnade på att räkna (noter och sådant) så till slut blev det så att jag spelade på känn istället....Det tog rätt lång tid innan min musiklärare märkte det faktiskt.... Hur som helst, vecken blev bra till slut....Det här kommer nog bli en favorit, det är iallafall en sak som är säker....
Som accessoar tog jag tillfället i akt att inviga den fina strassbroschen jag fick av makens morfar sist vi var uppe och hälsade på. I själva verket fick jag flera, en hel ask med olika smycken varav det här var ett av dem. Jag bär den med stolthet och tänker på den söta lilla morfar'n som faktiskt känns lika mycket min som makens......
Det där med veckning tycker jag varje gång är så besvärligt och jag svär över tvånget att räkna matte i en sådan glädjekälla som sömnad. Det brukar oftast bli så att jag viker och viker, försöker räkna ut hur stora vecken skall vara i förhållande till tyget och midjemåttet, men sedan tröttnar och gör det på känsla istället och testar mig fram....Lite som musiklektionerna var när jag gick på musikskolan när jag var yngre, jag tröttnade på att räkna (noter och sådant) så till slut blev det så att jag spelade på känn istället....Det tog rätt lång tid innan min musiklärare märkte det faktiskt.... Hur som helst, vecken blev bra till slut....Det här kommer nog bli en favorit, det är iallafall en sak som är säker....
Som accessoar tog jag tillfället i akt att inviga den fina strassbroschen jag fick av makens morfar sist vi var uppe och hälsade på. I själva verket fick jag flera, en hel ask med olika smycken varav det här var ett av dem. Jag bär den med stolthet och tänker på den söta lilla morfar'n som faktiskt känns lika mycket min som makens......
This is how it turned out. I'm very pleased and this will surely be a favorite. Love the silouette and the feeling of the quite sturdy cotton that makes it perfect for a more stylish everydaydress that. Today I wear it with the brosch my husbands grandpa gave me last time we went to se him. I wear it and think of that lovely old (95 yers old) man that feels everybit as much as my grandfather as he is my husbands.....
Teadress.....
Så var min senaste modell färdig. Det blev nästan precis som jag tänkte mig faktiskt vilket alltid är roligt. Det är egentligen samma modell som den röda fast med lite ändringar, som till exempel annan krage, veck istället för inprovning fram samt ok istället för bystinprovning. Jag tog desutom lite extra sömsmån och sydde den ungefär en halv centimeter större än den röda för att den skulle bli ledigare i passformen.
Jag blev väldigt förtjust i den här typen av krage så den tänker jag göra fler gånger, det är ett som är säkert. Det där med ok och rynk är väldigt trevligt med, speciellt nu på sommaren eftersom det känns lite luftigare och svalare.
De röda knapparna fick jag av mamma och de blev verkligen pricken över i. Röda knappar är det något speciellt med. De här satt kvar på arket som det stod "made in England" på och jag tycker det passar med brittiska knappar, eftersom det är en "teadress" inspirerad av bra brittiska tv-serier som "Kärlek i ett kallt klimat" och "Foyles war".
De röda knapparna fick jag av mamma och de blev verkligen pricken över i. Röda knappar är det något speciellt med. De här satt kvar på arket som det stod "made in England" på och jag tycker det passar med brittiska knappar, eftersom det är en "teadress" inspirerad av bra brittiska tv-serier som "Kärlek i ett kallt klimat" och "Foyles war".
Nu gäller det ju bara att skaffa ett par röda skor, för det skulle verkligen passa perfekt till de andra röda detaljerna. De här tillexempel, får hoppas att tomten känner sig extra givmild i år för jag tror jag ska önska mig ett par Rocket i julklapp.....
I finished my teadress and this is how it turned out. I'm very pleased with it. I especially like the collar and the shoulder part, the buttons are nice to. A gift from my mother, vintage buttons made in England, the red goes rather nice with the pale purple I think. Now all I need is a pair of red shoes, maybe from Rocket Originals....
Pants for my man!
För ett tag sedan gick maken och klagade på att hans 501:or var på tok för varma för 30 graders fuktvärme. Det kan man ju förstå. Så jag knåpade ihop ett par linnebyxor åt honom. Det var första gången jag sydde något större till honom och det gick faktiskt både snabbt och smidigt. Det var faktiskt enklare än många saker jag syr till mig själv. Både på grund av att jag slapp prova, det är ju så mycket lättare att prova in på någon annan än sig själv, och att modellen var lös sittande och med mycket raka linjer som gjorde den lätt att "bara" sy ihop. Sen är det ju dessutom väldigt fin pepp med lovorden man får av sin överhettade make under tiden man syr, och efteråt då han tyckte det var de finaste byxor han haft...
Det var skoj att sy till någon annan än sig själv och bara det att få göra lite nya saker väckte en väldig entusiasm i "sy-flickan" inom mig. Det roligaste var nog fickorna, för jag har inte gjort så mycket fickor tidigare. Nästa byxpar maken skall få kommer att ha passpoalerade bakfickor. Snajdigt!
Some time ago I made a pair of linenpants for my man. He complained that his 501:s where to hot in th heatwave we've been having here in Sweden and I don't blame him. It was actually very easy to make pants for a man, a lot more so than many things I make for myself. I think it's a mixture of not having to try them on myself, the straight lines of the male body and the loose fitting of the pants and last but not least all the appreciations I got from my grateful and overheated husband. I especially liked making the pockets because I don't do pockets for myself alot it was nice to do something "new".
Röd klänning på midsommar!
Jag fick färdigt den röda klänningen lagom till midsommar. Jag klantade mig rekordmycket dock så innan den blev färdig hann det bli en hel del ändringar, nödlösningar och svordomar. Det största felet var att jag inte ritade färdigt mönstret ordentligt så livet matchade kjolen, utan tänkte glatt att det fixar jag på "frihand" sen. Det ska jag aldrig göra om, för det blir bara mer besvär och när en sak blir fel uppkommer det ofta fler fel till följd av det. Merjobb med andra ord.....
Men, men slutresultatet blev ju fint iallafall. Jag ska för att övervinna irritationen över att gjort lite fel, se över mönstret och sy en likadan klänning och göra den rätt från början så man slipper "jokla" allt eftersom. Jag tror det kommer bli ytterligare en rutig klänning, för det är ju så fint, den här gången i det rosa/beige-rutiga bomullstyget som jag beställde för längesedan och som legat och väntat på att bli uppsytt.
Jag gillar speciellt fickorna, det blev en fin touch med banddekorationen och så är det ju praktiskt med en liten ficka eller två....Jag ska även sy ett skärp med vitt skärpspänne så det matchar klänningen. Men det hann jag inte göra färdigt till idag så det får bli till en annan gång....
Det känns extra fint med en tunn underkjol i bomull med en vacker spets som tittar fram ibland. Mysigt och sött!
Glad midsommar!
I finaly finished the red cottondress and allthough I made som really silly mistakes along the way that messed up some things it turned out quite nice. I think that I will make another dress just like it and look over the pattern to correct the misstakes I made. Love the pockets especially and together with a cottonpetticoat with a pretty lacetrim the dress feels sweet and rather cosy. And it's always nice to feal cosy.
Rosa under...
Jag fortsatte på underklädesspåret till denna tisdags syjuntemöte. Liksom Husmorsskolan har även jag gjort mig ett par trosor. Det var både roligt och enkelt.
Så här gör man sina egna trosor, modell större för den rätta vintagelooken.
Rita av ett par gamla trosor på ett mönsterpapper. Jag tog ett par favoriter som jag visste sitter bra, sedan lade jag på cirka en decimeter så att trosorna fick den rätta retrokänslan genom att gå ända upp till midjan. Jämna till kanterna lite om "möntret" ser lite ojämnt ut och se till att det inte är skevt. Lägg sedan ut på tyget och klipp ut. Det behövs en framdel, en bakdel och två grendelar. Lite spetsresår och kanske en liten satängrosett.
När jag klippt ut lade jag ihop grendelarna med framdelen och nålade. För att "gömma" sömmen på insidan lade jag den ena grendelen på baksidan och den andra på framsidan av framdelen.
När väl den var sydd vrängde jag på tyget för att göra samma sak med baksidan. På så sätt får man sömmen på insidan av grenen på ett snyggt och prydligt sätt. Så här!
Sen är det bara att sy ihop sidorna på trosorna och sätta på spetskanter runt om.
Vips så har man sig ett par gigantiska retrotrosor som faktiskt visade sig vara väldigt bekväma och dessutom såg väldigt söta ut på.
Rosetten blev pricken över i. Jag kommer garanterat göra fler för det gick på ett litet kick. Har likadant bomullstyg i blå/vitt som kommer bli ett par likadana trosor kanske redan ikväll. Kanske borde göra ett litet underlinne med som matchar....Oh la la!
I made myself a pair of highwaisted retrolooking panties. It was easy peasy and didn't take a long time at all. First a copied a pair of old panties on a tracingpaper, you may want to trim the lines so that the pattern is even and the lines flowing nice. Then I added about one decimeter so that they went all upp to the naturalwaist. After that just pin it to the fabric and cut out. You'll ned one frontpice, one bakpiece, two crotchpieces, some elastic lace an maybe a satin bow. Sew it togehter and voila, the most cutest granny-panites ever.
Puderrosa strumpebandshållare....
I helgen sydde jag något som jag länge velat sy men skjutit upp av någon anledning. Strumpebandshållare!
Det var rätt enkelt och resultatet slående! Så till denna syjunte-tisdag vill jag visa upp denna dröm i puderrosa som var jätterolig att sy och som jag rekommenderar alla sköna retro-pinglor att prova.
Så här gjorde jag:
Först ritade jag av en strumpebandshållare jag hade för att få ett bra grundmönster. Jag valde den jag har från What Katie Did eftersom jag tycker den sitter bra och är lagom stor. Gillar verkligen inte de där tunna strumpebandshållarna som finns som ska sitta på höften, utan föredrar rejäla doningar som går ända upp till midjan.
Sedan klippte jag till delarna, en mittdel, två siddelar och två bakdelar. Till mitt och bakdelen använde jag mig av två lager tvåvägs-stretch för att få lite svikt. Till sidpartierna använde jag mig av ett lager tunn vit bomull och ett lager puderrosa bomull med en fin fiskbensmönstring i väven. Eftersom jag sydde den med två lager tyg runtom så nålade jag nästan i överflöd för att undvika att tygbitarna hamnade snett på varandra.
Efter jag sytt ihop delarna vek jag ned kanten på baksidan och sydde fast ett bomullsband ovanpå istället för att sicksacka för att det skulle se prydligt ut från insidan.
Jag sydde fast bomullsbandet från framsidan för att sömmen skulle se snyggast ut, stickningarna gjorde även att strumpebandshållaren fick lite extra stadga.
När det var färdigt vek jag först ned kanten upptill och sydde fast en resår med trestegssicksack. Sedan gjorde jag likadant med nederkanten där det var lite extra viktigt att vara nogrann eftersom det var mer "svängar" att ta hänsyn till.
När det var gjort sydde jag fast hak och hysk-banden på baksidan. Det var lite pilligt, speciellt på hakbandet där sömmen ville bli lite ojämn. Nästa gång ska jag se om jag inte kan vänsterställa nålen så ska det nog gå lite smidigare. Som en extra piff satte jag fast ett namnband. Har nämligen skaffat mig små vävda tyglappar med mitt eget märkesnamn så kläderna jag syr ser lite proffsigare ut, det är roligt dels för min egen del för att det ser så fint ut och bra ifall jag någon gång skulle sälja ett plagg.
Sen sydde jag fast resårbanden och "längd-justerings-spännena" och klipsen man sätter fast strumporna i. Slutligen för att dölja sömmen jag sydde fast resårbanden med satte jag på små söta satängrosetter.
Slutresultatet: Över förväntan!
Jag ska aldrig mer köpa strumpebandshållare, inte när det går så snabbt och enkelt att sy egen. Så blir den ju precis som man vill ha det också...Tyvärr tog mina "längd-justerings-spännen" slut så det måste jag köpa fler innan jag kan sy fast de sista två banden. De köper jag härifrån, där finns allt möjligt roligt man kan behöva för att sy underkläder och liknande.
Nu känns det ju lite som att jag måste ge mig på att sy en bh som matchar. Men det projektet får vänta lite. Nu när våren är här får man ju fylla på garderoben med kjolar och klänningar istället....
I have finaly made my own suspender belt. It was quite easy and a lot of fun. I made a pattern inspired by my favorite suspender belt, one from What katie did. Then I just sewed the pieces togehter, for the front and backpieces i used a two-ways-strech-lace and the sidepieces i used two layers of a fine cotton. Instead of "zigzagin" the seams I sewed on cottonribbons, the stichings giving the suspender belt extra stability. Then I just hemmed the suspenderbelt with a lingere elastic using threestep-zigzag to fasten it. After that I sewed on the hook and eye-fastening at the back and then the adjustable straps. I sewed on satinbows to hide the stichings that I sewed on the straps with. Both sweetlooking and effektive. I'm very happy with the result and never again will I buy a suspender belt, not when it's both so fun and easy to make yourself.
Det var rätt enkelt och resultatet slående! Så till denna syjunte-tisdag vill jag visa upp denna dröm i puderrosa som var jätterolig att sy och som jag rekommenderar alla sköna retro-pinglor att prova.
Så här gjorde jag:
Först ritade jag av en strumpebandshållare jag hade för att få ett bra grundmönster. Jag valde den jag har från What Katie Did eftersom jag tycker den sitter bra och är lagom stor. Gillar verkligen inte de där tunna strumpebandshållarna som finns som ska sitta på höften, utan föredrar rejäla doningar som går ända upp till midjan.
Sedan klippte jag till delarna, en mittdel, två siddelar och två bakdelar. Till mitt och bakdelen använde jag mig av två lager tvåvägs-stretch för att få lite svikt. Till sidpartierna använde jag mig av ett lager tunn vit bomull och ett lager puderrosa bomull med en fin fiskbensmönstring i väven. Eftersom jag sydde den med två lager tyg runtom så nålade jag nästan i överflöd för att undvika att tygbitarna hamnade snett på varandra.
Efter jag sytt ihop delarna vek jag ned kanten på baksidan och sydde fast ett bomullsband ovanpå istället för att sicksacka för att det skulle se prydligt ut från insidan.
Jag sydde fast bomullsbandet från framsidan för att sömmen skulle se snyggast ut, stickningarna gjorde även att strumpebandshållaren fick lite extra stadga.
När det var färdigt vek jag först ned kanten upptill och sydde fast en resår med trestegssicksack. Sedan gjorde jag likadant med nederkanten där det var lite extra viktigt att vara nogrann eftersom det var mer "svängar" att ta hänsyn till.
När det var gjort sydde jag fast hak och hysk-banden på baksidan. Det var lite pilligt, speciellt på hakbandet där sömmen ville bli lite ojämn. Nästa gång ska jag se om jag inte kan vänsterställa nålen så ska det nog gå lite smidigare. Som en extra piff satte jag fast ett namnband. Har nämligen skaffat mig små vävda tyglappar med mitt eget märkesnamn så kläderna jag syr ser lite proffsigare ut, det är roligt dels för min egen del för att det ser så fint ut och bra ifall jag någon gång skulle sälja ett plagg.
Sen sydde jag fast resårbanden och "längd-justerings-spännena" och klipsen man sätter fast strumporna i. Slutligen för att dölja sömmen jag sydde fast resårbanden med satte jag på små söta satängrosetter.
Slutresultatet: Över förväntan!
Jag ska aldrig mer köpa strumpebandshållare, inte när det går så snabbt och enkelt att sy egen. Så blir den ju precis som man vill ha det också...Tyvärr tog mina "längd-justerings-spännen" slut så det måste jag köpa fler innan jag kan sy fast de sista två banden. De köper jag härifrån, där finns allt möjligt roligt man kan behöva för att sy underkläder och liknande.
Nu känns det ju lite som att jag måste ge mig på att sy en bh som matchar. Men det projektet får vänta lite. Nu när våren är här får man ju fylla på garderoben med kjolar och klänningar istället....
I have finaly made my own suspender belt. It was quite easy and a lot of fun. I made a pattern inspired by my favorite suspender belt, one from What katie did. Then I just sewed the pieces togehter, for the front and backpieces i used a two-ways-strech-lace and the sidepieces i used two layers of a fine cotton. Instead of "zigzagin" the seams I sewed on cottonribbons, the stichings giving the suspender belt extra stability. Then I just hemmed the suspenderbelt with a lingere elastic using threestep-zigzag to fasten it. After that I sewed on the hook and eye-fastening at the back and then the adjustable straps. I sewed on satinbows to hide the stichings that I sewed on the straps with. Both sweetlooking and effektive. I'm very happy with the result and never again will I buy a suspender belt, not when it's both so fun and easy to make yourself.
blåa blommor och lite spets...
Idag sydde jag mig en topp i en härlig bomull/viscose-jearsey som jag tänkte ha på mig i morgon. Skall nämligen vikariera som textilslöjds-fröken igen och man vill ju vara fin inför de små raringarna. När jag rotade igenom gömmorna hittade jag lite resårspets i bomull som jag använde till fållningen i halslinning och ärmarna. Det blev lite nättare än en mudd skulle ha blivit och roligare än en enkel nedvikt fåll och enligt mitt tycke blev det även väldigt sött. Istället för resårsöm som jag brukar använda sydde jag fast resårspetsen med trestegssicksak. Praktiskt och snyggt...Måste nu bara få tag i mer resårspets för det här gav ju mersmak.
Today I made myself a topp in a lovely cotton/viscose-jearsey. I used a strechy cotton lace for the hemming on the neckline and on the arms. Simple and easy, and rather sweetlooking if you ask me.
Today I made myself a topp in a lovely cotton/viscose-jearsey. I used a strechy cotton lace for the hemming on the neckline and on the arms. Simple and easy, and rather sweetlooking if you ask me.
Något att ha under....
Ja, till denna tisdags symöte vill jag presentera en underkjol som jag sydde under helgen.
Först gjorde jag en liten ritning på hur jag ville ha den, mätte hur lång den skulle vara för att passa till de rynkade kjolarna jag sytt nu här senast och räknade ut hur breda volangerna skulle vara och hur långa för att få lagom mycket rynk.
Sedan ritade jag av mitt "baskjol-mönster" som jag gjort efter mönsterboken på ett mönsterpapper och klippte till tyget. Det är en enkel rak kjol med två inprovingar på bak respektive framsidan.
Jag sydde ihop kjolen och klippte till tygremsorna som skulle bli volangen. Efter det drog jag två rynktrådar i övre delen av tygremsan och rynkade tyget och sydde sedan fast den. Jag lade volangen mot framsidan av tyget och sydde så att nederkanten av volangen låg uppåt. Sedan vek jag ned volangen och sydde på en snedremsa ovanpå fållen för att insidan skulle se snygg och prydlig ut.
Tips 1: När man ska ta av ett tyg rakt av är det bäst att klippa bara ett litet jack i stadkanten och sedan riva av. På det sättet vet man att man alltid får "av" tyget utmed trådraken.
Tips 2: När man syr på ett rynkad tyg på ett annat blir det bäst om man syr mitt emellan de två rynktrådarna och jag brukar själv föredra att sy den första rynktråden ca 1 cm från kanten och den andra ca 1/2 från den första rynktråden.
Innan jag sydde på den nedersta volangen fållade jag den och sydde fast en fin bomullsspets. Linningen gjorde jag till en dragskovariant med ett bomullsband som man knyter i sidan.
Så här blev slutresultatet. Den frasar härligt när man går och gör att kjolen står ut lite mer, så känner man sig faktiskt lite mer välklädd med en fin underkjol som tittar fram ibland.... Jag gjorde kjolen helt i bomull men det funkar säkert i andra tygsorter med, viktigt är nog dock att det är lite kropp i tyget så det inte är för slinkigt. Annars får man ju inte den där volymen man gärna vill ha under kjolen. Sen är det så att jag har flera meter av ett jättehärligt tunt och frasigt bomullstyg som jag fått av mamma, det lämpade sig ypperligt till just en sådan här sak som underkjol....Jag hade nog tänkt att den skulle få kjolarna att stå ut lite mer än vad den gjorde även om den blev väldigt fin såhär också...Kanske ska jag göra mer volanger till nästa gång. Jag är lite inne på att prova att stärka den efter jag tvättat den första gången, har aldrig strukit något med stärkelse förut så då är det kanske på tiden.
I made this petticoat on the weekend from a very luxurious cotton that my mother gave me. I made the base from a simple straight skirtpattern. Then made two pieces that I gathered and sewed on the short skirt part. Before I sewed on the the bottompiece I finished the hemline and sewed on a nice and stylish cottonlace. I think the result is quite nice alltough I mabye would like even more body in the petticoat to really make my skirts stand out. I think I'm gonna try to iron It with starch after the first time i washed it. I have always wanted to try to iron with starch but never got around to it.
Först gjorde jag en liten ritning på hur jag ville ha den, mätte hur lång den skulle vara för att passa till de rynkade kjolarna jag sytt nu här senast och räknade ut hur breda volangerna skulle vara och hur långa för att få lagom mycket rynk.
Sedan ritade jag av mitt "baskjol-mönster" som jag gjort efter mönsterboken på ett mönsterpapper och klippte till tyget. Det är en enkel rak kjol med två inprovingar på bak respektive framsidan.
Jag sydde ihop kjolen och klippte till tygremsorna som skulle bli volangen. Efter det drog jag två rynktrådar i övre delen av tygremsan och rynkade tyget och sydde sedan fast den. Jag lade volangen mot framsidan av tyget och sydde så att nederkanten av volangen låg uppåt. Sedan vek jag ned volangen och sydde på en snedremsa ovanpå fållen för att insidan skulle se snygg och prydlig ut.
Tips 1: När man ska ta av ett tyg rakt av är det bäst att klippa bara ett litet jack i stadkanten och sedan riva av. På det sättet vet man att man alltid får "av" tyget utmed trådraken.
Tips 2: När man syr på ett rynkad tyg på ett annat blir det bäst om man syr mitt emellan de två rynktrådarna och jag brukar själv föredra att sy den första rynktråden ca 1 cm från kanten och den andra ca 1/2 från den första rynktråden.
Innan jag sydde på den nedersta volangen fållade jag den och sydde fast en fin bomullsspets. Linningen gjorde jag till en dragskovariant med ett bomullsband som man knyter i sidan.
Så här blev slutresultatet. Den frasar härligt när man går och gör att kjolen står ut lite mer, så känner man sig faktiskt lite mer välklädd med en fin underkjol som tittar fram ibland.... Jag gjorde kjolen helt i bomull men det funkar säkert i andra tygsorter med, viktigt är nog dock att det är lite kropp i tyget så det inte är för slinkigt. Annars får man ju inte den där volymen man gärna vill ha under kjolen. Sen är det så att jag har flera meter av ett jättehärligt tunt och frasigt bomullstyg som jag fått av mamma, det lämpade sig ypperligt till just en sådan här sak som underkjol....Jag hade nog tänkt att den skulle få kjolarna att stå ut lite mer än vad den gjorde även om den blev väldigt fin såhär också...Kanske ska jag göra mer volanger till nästa gång. Jag är lite inne på att prova att stärka den efter jag tvättat den första gången, har aldrig strukit något med stärkelse förut så då är det kanske på tiden.
I made this petticoat on the weekend from a very luxurious cotton that my mother gave me. I made the base from a simple straight skirtpattern. Then made two pieces that I gathered and sewed on the short skirt part. Before I sewed on the the bottompiece I finished the hemline and sewed on a nice and stylish cottonlace. I think the result is quite nice alltough I mabye would like even more body in the petticoat to really make my skirts stand out. I think I'm gonna try to iron It with starch after the first time i washed it. I have always wanted to try to iron with starch but never got around to it.
Stripes!
Här var det randigt, en randig stass till våren!
Äntligen färdig till denna syjunte-tisdag. Det är ännu en rynkad kjol men här med matchande blus i ett härligt bomullspoplin. Blusen är sydd i ett gammalt mönster som mamma gjorde då hon sydde min studentklädsel. Passar fortfarande även såhär tio år senare och är ett säkert kort, för det är bara att sy rakt av. Man behöver inte ändra någonting. Det är skönt när man vill bli färdig snabbt.
Husmorsskolan frågade lite om knapphål och jag tänkte visa hur jag gör när jag syr knapphål. Enklast för att få dem snygga när man syr i en blus tycker jag är att göra en liten fusklapp. Där man ritat ut hur långt det är från kanten till där knappen skall sitta. Jag brukar även rita ut avståndet som skall vara mellan knapparna. För att slippa ta fram måttbandet hela tiden. Det är viktigt att man sätter en knapp presis vid högsta bystpunkten för att det inte skall flika upp sig något så jag brukar utgå från den knappen sedan placera ut dem så det blir snyggt.
När jag syr i tunna tyger så föredrar jag att klippa upp knapphålet istället för att använda sprätt. Det kan ju vara lätt annars att sprätten slinter iväg lite väl långt och stora revor vill man ju inte ha i sin nysydda blus.
Det som dock gav mig lite huvudbry den här gången var kragen, för det var så längesedan jag gjorde en liggande krage så jag kom knappt ihåg hur man gjorde. Men efter några telefonsamtal till mor kom jag äntligen på det. Kan ju säga att det inte hjälpte att klockan var runt midnatt och jag kände mig allmänt "sy-hetsig" så till den grad att jag råkade sticka en knappnål under pekfingernageln, aj.
Men men, slutet gott allting gott till slut. Kragen blev bra, typ. Jag ska sy en liknande blus snart igen, så att jag inte glömmer av igen hur man gör... De guldiga knapparna med ankare kändes verkligen som pricken över i även om jag råkade sy i dem lite snett....Med det är ju bara att vrida lite på dem...
Today I finished this striped ensemle in a lovely thin cotton. Just a gathered skirt (like the grey one) and a blouse. The blouse I made from a pattern my mother made for me about ten years ago. Nice that it still fits.
The only thing that gave me a headache was the collar, because it had been a while since I last made one I totally forgot how to make it right and got myself in quite a sewing-frenzy (So much that I stuck a needle under my nail accidentally, ouch..). So, I called my mom. And after some explanation I got it and it worked out nice in the end. I really like the buttons to.....
Den finaste kjolen....
I helgen sydde jag en kjol och den var både enkel att göra och blev slående tjusig. Det var väldigt enkelt och man behöver inget mönster.
Först klippte jag av två bitar av tyget så lång som jag ville ha kjolen plus sömsmån. Sedan sydde jag ihop stadkanterna av tyget på båda sidor men på den vänstra sidan tog jag extra långa stygn där blixtlåset skulle sitta. Så pressade jag sömmarna på båda sidorna, nålade fast blixtlåset och sydde fast det och sprättade därefter upp sömmen över blixtlåset. Sedan gjorde jag två rynktrådar och rynkade tyget i linningen. Kruxet när man rynkar är att få till rynkorna jämt, så lite pilligt blir det. När det är klart nålar man på linningen och syr fast den, på maskin kan det bli lite trixigt, men om man syr med det rynkade tyget uppåt så kan man med hjälp lite fingerfärdighet och tålamod hålla rynkorna i styr så det blir jämnt. Sedan är det vara att vika rätt linningen och fålla. Det blir snyggast om man gör för hand så det var det samt fållningen nedtill som tog tid i anspråk. Eftersom jag gjorde även den för hand och tygbredden var 150 cm ger ju det en kjolfåll som är ungefär tre meter. Det vill säga härligt att ha på sig, men tidskrävande att fålla.....
När fållningen är klar är det bara att sy ett knapphål och sy i knapp..Det tycker jag nog är det roligaste att sy på maskin. Endera dagen skall jag lära mig att sy knapphål för hand, för sådana är så fina. Men eftersom det ändå är så roligt att sy knapphål på maskin så kanske jag fortsätter med det ett tag till....
Och efter lite knåpande så har man fått sig en sån här tjusig kjol. Jag måste säga att den blev över förväntan.
Jag var först lite tveksam till hur tyget (en fin yllegabardin) skulle passa, eftersom det är lite slinkigt och jag ville ju att det skulle bli lite "kropp" i kjolen så den stod ut. Men det blev ju bra i slutändan och den kommer nog ännu mer till sin rätt när jag får färdigt en underkjol som jag har gått och funderat på ett tag.. Just nu håller jag på med en likadan kjol med matchande blus i ett vit/blå randigt bomullspoplin. För den grå kjolen var så härlig att ha på sig att jag genast kände att jag ville ha en till...
