Champis och konjak...

Igår efter att ha vikarierat som fröken igen var jag så trött när jag kom hem och det ringde så i öronen efter flera timmar i hög volym att det enda som hjälpte var en liten konjak med champis på balkongen. Det är oförskämt gott och det kan behövas efter en ansträngande dag. För gårdagen var inte alls som tidigare gånger då jag vikarierat. Nu var jag på en annan skola och hade helt andra barn. Inte söta nioåringar som kramar en när man kommer och som skojar med en och sitter och sjunger titellåten till den där teknade serien om den lilla grisen Olivia. De sjunger "Olivia, Olivia..." med sina ljusa röster och jag springer dit och frågar vad barnet ville ha hjälp med och då skrattar de till och säger, -Nä, jag sjöng bara.....Det är faktiskt rätt sött....

Så var det inte igår, då fick jag träffa "tolvåringarna- from hell". Hemskt att säga kanske, men de fick mig verkligen att överväga om jag kanske borde strunta i att skaffa egna barn. När timmen väl var färdig och de gick kunde jag bara sätta mig ned i fem minuter och pusta och tänka aldrig mer. Ingen respekt för vuxna, för varandra, skrikiga och oförskämda. Det gick helt enkelt inte att prata med dem. Det som var synd var att det var några killar (för det var mest killar i den här klassen) som verkligen ville ha hjälp och ansträngde sig och gjorde jättefina grejer. Vad jobbigt det måste vara att behöva gå i en sådan klass där det finns ett litet gäng bråkstakar som förstör för alla....Hade det inte varit för de rara killarna hade jag nog kommit hem helt desillusionerad.



 

 

Efter en liten stunds avkoppling, så det värsta av larmet i skallen lade sig, var det dags att börja jobba igen. På en kjol som jag började med för några dagar sedan. En vanlig rynkad kjol i ett härligt blått bomullspoplin. Jag ska nämligen gå på öppningsvernissage på Läckö-slott idag och ville ha en ny kjol dagen till ära...Jag fick sy hela kvällen igår och ändå hade jag fållningen kvar att göra. Så det var bara till att ställa klockan och gå upp klockan sju och börja sy. Jag har gjort halva nu och skall snart sätta igång med andra hälften. Det är alltid bra med framförhållning, så man slipper sitta precis innan och sy.....(Det skall jag försöka komma ihåg till nästa gång....)

 

Yesterday I worked as a temp again. But the children where a bit more hard to handle than the sweet nine-year-olds I usually have. Twelve-year-olds-from-hell I woulds say, disrespectful, loud and refusing to work. I guess that the fact that it was friday afternoon didn't help either. So when I got home I made myself a drink of Congac and Champis (a swedish kind of soda made with apples and grapes). Then after I cooled down it was just to start working again. This time with a gathered skirt that I wantet to wear today at an season-oppening-event at Läckö-castle that i'm going to. Worked all evening and still got the hemming left to do. So it was just to set the alarm clock and do it this morning. I'm almost finished now. It's always good to be on time...I'll have to remeber that.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0