det var ett tag sedan..

Jag skrev något, lackade helt enkelt ur och tappade sugen helt. Trots flera färdiga klädesplagg som förtjänade lite skryt i form av bilder. Ja en bild säger ju mer än tusen ord, och skulle jag lagt ut bilder skulle de säga att jag är asbra på att sy faktistkt!! *helt sant* Men men, det kommer, snart. Är lite för trött och har inte ork att fixa bilderna just nu bara. Men det kommer snart, då blir det en hel kavalkad! Allt på en gång, varför snåla. Kommer även lägga upp lite pics på diverse bakverk som jag gjort de senaste dagarna, baka är kul, ser det lite som genrep för kommande bemärkelsedag. Då det givetvis vankas bakade sötsaker, vet inte om det blir klassisk tårta eller cupcakes kanske...Hmmmmm....Svårt att bestämma sig.

Medan jag sitter här och klagar på min orkeslöshet i fråga om blogguppdateringar så lyssnar jag på och är helt begeistrad i Coldplays senaste, Coldplay är för att låta fjortisaktig "sjuuuukt bra!". Men det tar några lyssningar (som med det mesta som håller) för att riktigt uppskatta skivan.

Håller fortfarande på med den blommiga blusen, tog en paus i syandet också för en mycket mindre nyttig last som jag de senaste månaderna utvecklat å det grövsta. Nämligen kiosklitteratur, närmare bestämt, Harlequin, Casinoromaner, och Camelia romaner. Har länsat alla loppisar på flera mils radie, beställt från internet och bjudit hem från Tradera. Har legat på ett snitt på två böcker per dag typ, så det går åt med en flygande fart. Det läskigaste är den känslan man får efter att ett sånt sjukligt slukande pågått ett tag, känslan av äckel och avsky för sig själv för att man är svag som blandas med den pirrande känsla i att öppna en ny bok och hoppas på att den är "saftig" så det räcker. Oftast är den inte det, utan istället vänder man blad efter blad i hopp om att berättelsen snart skall vända och bli bra ocm mindre "cheezy", men det blir inte så. Men man måste ju läsa klart, man måste ju veta. Så ibland, kanske var femte bok eller så, ger en den där känslan man eftersträvar (högst svårt att beskriva för någon som inte varit Harlequin-träsket) och då blir de tidigare fyra som bortblåsta och man påminns om varför man plöjer bok efter bok. Det är, kan jag tänka mig som att vara fast i en "snaskig" såpa, med sex och intriger och en sliskig syn på var kärlek är, det vill säga alldeles, alldeles tokigt romantiskt. Männen är virila och kvinnorna är överjordiskt sköna. De böcker jag läser måste vara historiska, de är roligare, mer romantiska och det är lättare att tolerera exempelvis hur könroller och kvinnosyn beskrivs när man kan sätta in det i en historisk kontext och tänka bort det lite halvt och halvt förnedrande i hur kvinnan framställs som halv utan sin virile och übermanlige man vid sin sida. Fast å andra sidan, jag själv känner mig ju ofta halv utan min virile och übermanlige make vid min sida. Gör det mig till ännu ett offer för tantsnusk-hjärntvätt eller är det bara så att det faktiskt finns sånt som själsfränder, jag tror på det senare jag. Men jag är ju faktiskt en obotlig romantiker, med eller utan böcker till hjälp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0